utmaning

Tre på tre för tredje året i rad

Snart är det september och då drar Pocketlover igång sin årliga utmaning Tre på tre, som går ut på att man ska läsa tre böcker utifrån något slags tema (valet är fritt) under tre månader.
I år blir det tredje året i rad som jag deltar och jag tänkte fortsätta min tradition med att läsa ungdomsbokstrilogier som det känns som att jag egentligen borde ha läst för evigheter sen. 2012 läste jag Cornelia Funkes Bläckhjärta-böcker. 2013 läste jag Holly Blacks Modern Faerie Tale-böcker.

I år är det dags för den här snygga tegelstenen att äntligen bli läst:

IMG_20140828_115343

Philip Pullmans trilogi His Dark Materials innehåller böckerna ”The Golden Compass”, ”The Subtle Knife” och ”The Amber Spyglass”. Den första boken kom ut 1995, på svenska 1997, vilket var under min pretentiösa gymnasieperiod då jag i princip inte läste någon fantasy över huvud taget. Vilket troligtvis var skälet till att jag helt missade de här böckerna då de kom ut. (Jag missade även första böckerna av Harry Potter av samma skäl. Jag tror att det inte var förrän lagom till att fjärde boken kom ut på svenska – och jag hade börjat komma över mina intellektuella komplex – som jag började läsa Rowling.)
Men nu är det alltså dags!

Utmaningen pågår till sista november och om du också är sugen på att delta så gör ett besök hos Pocketlover och anmäl dig. Det är fortfarande några dagar kvar till september börjar, så det finns tid att fundera ut en egen tre på tre-trio att läsa i höst.

Titelfrågor

Bokbabbel drar igång en repris av min favoritlek; titelenkäten. Svara på frågorna med hjälp av boktitlar som finns i din bokhylla (det är mycket svårare än man kan tro).

Hej!
Ajöss och tack för fisken
Hur känns det?
Ett år av magiskt tänkande.
Hur har din dag varit?
Rapport från en skurhink.
Vad har du på dig just nu?
The Woman in Black.
Vad lyssnar du på just nu?
Musikens betydelse för flickor.
Vad ser du om du tittar till vänster?
Kattöga.
Hur är vädret hos dig?
Mörk jord.
Vad ska du göra i helgen?
Among Others.
Vad önskar du dig till julklapp?
Fables & Reflections.
Hur ska du fira jul i år?
Nära hem.

Utmaning: åtta fakta

Det har snurrat runt en utmaning bland bokbloggarna där man ska berätta 8 fakta om sig själv och sen utmana fyra andra bloggare. Jag har blivit utmanad på samma dag av Lingonhjärta och louixenpixeln, så här kommer mina 8 fakta:

1. Jag är född och uppväxt i Stockholm och har aldrig bott utanför länet. Däremot har jag bott i ett antal olika förorter och är numera stadigt förankrad i västra söderort där jag trivs som fisken i vattnet.

2. När jag var barn var min högsta önskan att få en hund eller katt. Min mamma var allergisk mot pälsdjur så jag och syskonen fick nöja oss med dvärgpapegojor. Mycket högljudda och mycket underhållande små djur, men inte direkt klappvänliga. När jag fick mitt första förstahandskontrakt för över tio år sen så dröjde det bara några månader innan jag och min dåvarande sambo skaffade katt (den helsvarta gubbkatt som då och då figurerar här i bloggen).

3. Jag förstår mig inte på folk som a) inte läser b) inte lyssnar på musik c) inte bryr sig ett dugg om vad de äter.

4. När jag var tonåring var jag mer intresserad av musik än av böcker och ungefär alla mina pengar gick åt till att köpa skivor, konsertbiljetter och festivalbiljetter. Jag är fortfarande sjukt glad att jag av en slump lyckades se Johnny Cash uppträda på Lollipopfestivalen 1997.

5. Jag har färgat håret sedan jag var tolv och har därmed inte en aning om vilken min naturliga hårfärg är.

6. Jag hyser ett brinnande hat mot att dammsuga. Som tur är har jag en man som dammsuger helt frivilligt, annars skulle jag förmodligen för länge sedan ha dött kvävningsdöden pga dammråttor.

7. Så fort jag är i närheten av myggor så får jag groteska mängder myggbett. Jag har lyckats bli myggbiten både på vintern och i tunnelbanan i Stockholm.

8. Jag saknar fortfarande tidningen Darling som var största enskilda orsaken till att jag blev feminist i gymnasiet.

Jag misstänker att de flesta bokbloggare redan blivit utmanade några gånger, så jag är lite tråkig: alla som känner sig manade får gärna svara!

Tre på tre – en utmaning

Pocketlover har dragit igång en läsutmaning inför hösten; tre på tre. En utmaning som alltså går ut att på tre månader (september, oktober, november) läsa tre böcker utifrån något självvalt tema. Jag fyndade hela Cornelia Funkes Bläckhjärta-trilogi för en billig penning förra veckan och tänker att dessa böcker får bli mina tre. Jag har varit sugen på att läsa böckerna länge, inte minst efter alla lovord Eli har strött över Funke.

Om ni blir sugna på att delta i tre på tre-utmaningen är det bara att anmäla sig hos Pocketlover. En perfekt chans att läsa något nytt, något efterlängtat eller något man borde ha läst för länge sen.

33 frågor

Det är så fantastiskt fint att vara bokbloggare ibland. Det kan nämligen innebära att man när man är bortrest på semester blir utmanad att svara på 11 roliga frågor – av tre olika personer. 3×11 kluriga frågor följer här, i den ordning jag blev utmanad.

Först ut är frågorna från Jessica med bloggen Den var bra.

1. Bokus eller AdLibris?
Om jag ser till min köpstatistik så vinner Adlibris överlägset. Lägre priser, snabbare leveranser, bättre utbud av de genrer jag läser.
2. E-bok eller ljudbok?
E-bok! Jag har nyss börjat nöjesläsa i detta format, men jag gillar det. Särskilt noveller gör sig väldigt bra i e-format tycker jag.
3. Bästa tidning eller tidskrift om litteratur?
Jag läser nästan inga tidskrifter alls, förutom Utopi och Skriva, så det får bli de två (även om de inte är renodlade litteraturtidskrifter direkt).
4. Hur många lån har du på ditt lånekort just nu?
Jag har en ynka lånebok hemma. Den är lånad på en biblioteksfilial som är stängd för renovering för tillfället, så jag får ha den hemma tills i höst.
5. Vilka tre författare skulle du vilja ha med i en läsecirkel, ni blir bara fyra?
Jag känner att jag måste svara att den författare som jag redan är med i samma bokcirkel som, Sara, är så grym så att jag självklart skulle vilja ha med henne även i denna högst teoretiska cirkel. Sen tänker jag att vi skulle släpa dit Joss Whedon och Elizabeth Hand och nörda loss ordentligt.
6. Vilken bok har du haft för stora förväntningar på?
Jag blev besviken på Donna Tartts ”The Little Friend” när jag först läste den för ungefär tio år sen, enbart för att den inte var någon ny ”The Secret History”. Lite orättvist, kan tyckas.
7. Ditt favoritbibliotek?
Jag gillar Serieteket och Stadsbiblioteket väldigt mycket.
8. Köpa eller låna böcker?
Köpa! Jag älskar bibliotek, men jag älskar att äga böcker ännu mer. Om jag kan och har råd köper jag alltid min nöjesläsning, men kurslitteratur lånar jag helst.
9. En bra presentbok till ett brudpar?
Jag fick en fantastisk bok på min möhippa som mina vänner hade gjort om mig och dem. Något liknande fast om ett brudpar tror jag skulle göra succé.
10. Vilken författare skulle du vilja intervjua på Bokmässan i höst? Jag vet inte ens om jag kommer att åka på Bokmässan i år, än mindre vilka författare som ska dit. Men om jag får fabulera helt fritt så tänker jag att Margaret Atwood skulle vara intressant att ha en pratstund med.
11. Vad skulle din självbiografi heta?
Förmodligen samma sak som någon låt jag älskar. ”It’s called a heart” kanske.

Claras (the curious case of the books) frågor följer:

1. Om du åter igen blev, 16/17, skulle på disco, skoldans vad man nu vill kalla det, och det var dags för tryckare, för detta är nämligen en sådan tillställning där det dansas tryckare, vilken låt vill du då göra det till?
När jag var 16-17 år var jag too cool for school och skulle hellre ha dött än att bevista en skoldans. Som sjuttonåring tillbringade jag mina helgkvällar med att försöka gå ut på diverse söderkrogar (Hannas!) och spana på indiepopstjärnor. Jag höll mig långt borta från allt vad som alls hade något med discon att göra (om det inte syftade på Pulps ”Disco 2000” förstås). Jag skulle däremot inte ha tackat nej om någon spinkig indiekille med snedlugg bjudit upp till dans till ”Last night I dreamt that somebody loved me”.
2. Vilket sådant där redigt, mastodontverk, har du hemma i hyllan, som du vet att du egentligen borde älska, men ändå aldrig tagit dig för eller tagit dig igenom?
Det enda olästa mastodontverk jag har i hyllorna är nog ”Anna Karenina”. Någon gång ska den bli läst.
3. Vilken bok/scen beskriver bäst kärlek så den blir riktigt trovärdig och man själv nästan faller dit och blir kär på kuppen?
Det är svårt med kärlek i litteratur. Jag gillar inte fluff så mycket, föredrar när kärlek känns lite komplicerad och skev. En kärlekshistoria jag verkligen uppskattar är den mellan Dan och Karla i Douglas Couplands ”Microserfs” – nördkärlek när den är som finast.
4. Om du fick bygga en egen liten kärnfamilj, hur tilltuffsad och märklig som du vill, vilka litterära karaktärer/författare skulle du vilja att den bestod av då? Allt från så enkelt som att ha singelmamman eller sitt påhittade släkträd fyllt av farbröder och kusiner går bra.
Det skulle vara fint med en familj bestående av döden i olika skepnader. Terry Pratchetts Discworld-Death som laidback pappa, Neil Gaimans Death som cool syster, Döden från ”Boktjuven” som den pratsamme morbrodern, Judge Death från 2000 AD den psykopatiske kusinen och självklart den svarta kaninen från Watership Down som husdjur.
5. Har du någonsin haft eller har du en låtsas vän, osynlig alltså, Mållgan style, och känner du ibland att du i större utsträckning vill ha en nu som vuxen?
Jag har faktiskt aldrig haft någon osynlig vän och var som liten mycket skeptisk inställd till Mållgan. Däremot hade jag imaginära husdjur (mest katter och hundar), och skulle inte tacka nej till en låtsaslemurvän idag.
6. Att författare vätskar strupen ibland är ju inte okänt, om du blev en storslagen författare, vilken skulle vara din go to drink som du dricker när det skrivande berget är svårt att se toppen på? (Lite dekadenta måste vi ju få vara, jag tror nog alla jag valt ut är vuxna nog att ha en favoritdrink.)
Single malt, straight. Något riktigt rökigt i stil med Laphroaig tänker jag mig.
7. Hur organiserar du ditt bloggande? Sätter du dig bara ner, klickar nytt inlägg, och skriver om det som kommer dig an, eller har du planerat i förväg och kanske till och med gjort upp ett schema för vad som skall hända? (Denna fråga pågrund av att innan jag fick denna utmaning ikväll inte hade någon som helst aning om vad jag skulle blogga om, trots att jag gärna ville)
När det gäller recensioner och temainlägg brukar jag vara organiserad. Jag bestämmer i vilken ordning böcker ska recenseras, utifrån recensionsdatum och för att få en bra balans. Ibland skriver jag dem i förväg och tidsinställer. När det gäller andra typer av inlägg brukar jag däremot vara ganska impulsiv och gå efter lust och plötsliga infall.
8. Om du fick ett superhjälte/skurk alterego, vad skulle du då heta och vilka skulle dina krafter vara?
Det skulle vara sjukt användbart att kunna tysta ner vilka ljud som helst bara genom att peka på dem. Jag skulle heta Mute och alla högljudda mobilpratare på tunnelbanan, brölande grabbgäng och skrikande dagishorder skulle frukta mig!
9. Vilken plats på jorden, denna verkliga, skulle du helst teleportera dig till just nu och varför?
Jag skulle lätt kunna tänka mig att teleportera mig tillbaka till Tokyo igen. För att två veckor var på tok för kort tid för att hinna uppleva hela den fantastiska staden.
10. På tal om teleportering, vilken fiktiv uppfinning hoppas du mest på att bli verklighet?
En egen TARDIS skulle inte sitta fel.
11. Och sist men inte minst, vad ser du allra mest fram emot just nu?
Jag befinner mig för tillfället i något slags önskelimbo, eftersom jag just varit med om det jag sett fram emot allra mest (bröllopsresa). Men okej, jag ser fram emot nästa utlandsresa. När den nu blir.

Från Frida (Påhittade nöjen) kommer dessa frågor:

1. Vilken bok läser du just nu?
Jag läser Elitistmörkerklubbens nästa bokcirkelbok, M.E Pattersons ”Devil’s Hand”. Har precis börjat, så har ingen riktig uppfattning om den ännu.
2. Nämn en bra bok du läst nyligen.
Min senast utlästa bok, China Miévilles ”Kraken” var grymt bra. Recension i form av ogenerad lovebombing lär dyka upp i bloggen snarast.
3. Nämn en klassiker du älskar.
F. Scott Fitzgeralds ”The Great Gatsby”.
4. Nämn en klassiker du verkligen inte gillar.
Miltons ”Paradise Lost”. Jag har inte så mycket emot själva innehållet som mot utförandet. Snårigt, minst sagt.
5. Säg en bok du blev mycket besviken på.
Den sista Harry Potter-boken var verkligen inte någon höjdare. Speciellt inte epilogen som jag fullkomligt avskydde.
6. Säg en bok du är riktigt nyfiken på.
China Miévilles kommande bok, ”Railsea”. Jag var inte helt såld på ”Un Lun Dun”, hans förra YA-bok, men är alltid nyfiken på vad herr Miéville kan hitta på.
7. Nämn tre av dina favoritförfattare.
Bara tre? Okej; Neil Gaiman, Hjalmar Söderberg, Christine Falkenland.
8. Nämn en genre du aldrig läser något av.
Chicklitt. Says nothing to me about my life.
9. Nämn en av dina favorittitlar.
Neil gaimans ”Neverwhere”.
10. Nämn en klassiker du tror du skulle älska.
Som jag inte har läst? Oj, vad svårt. Kanske ”Wide Sargasso Sea” av Jean Rhys som jag har tänkt läsa i åratal.
11. Ge mig ett boktips.
Erin Morgensterns ”Nattens cirkus” är en mycket fin och magisk roman.

När det gäller att skicka utmaningen vidare så misstänker jag att de flesta bloggare redan hunnit svara på ett gäng av dessa frågor. Därför tänker jag inte namnge någon eller skriva egna frågor, men om någon känner sig hugad går det säkert bra att svara på några av de ovan nämnda frågorna.

Fobiska duellen: Flickan under jorden

Den andra boken jag läste som en del i den fobiska duellen var Elly Griffiths ”Flickan under jorden”. En författare som jag har läst många hyllningar av på olika bokbloggare men som jag själv har undvikit fram tills nu på grund av den där deckarfobin som ligger till grund för hela utmaningen.

Det började ganska skakigt mellan mig och Ruth Galloway, Griffiths medelålders kattälskande arkeolog. Jag skrev ett inlägg när jag bara läst några få kapitel om hur jag störde mig på hennes ständiga viktnojande. Detta nojande gjorde att jag hade lite svårt att ta Galloway till mitt hjärta, även om hon annars kändes som en sympatisk kvinna.
Ett annat problem jag hade med boken var språket. Jag vet inte om det är översättningen som inte riktigt fungerar för mig, men jag hade särskilt svårt för de passager där Galloways tankar kommer fram. Tonen är ganska skämtsam, speciellt i början av boken, men jag har väldigt svårt för Galloways sätt att förminska sig själv. Som i exemplet jag nämnde i blogginlägget om viktnojandet, där hon tänker sig att bilen kommer gå sönder på grund av hennes vikt. Den typen av inlägg luktar lite chick litt (eller snarare mina fördomar om chick litt, då det enda jag har läst i genren är någon mycket tidig Marian Keyes och ”Bridget Jones dagbok” innan jag konstaterade att den typen av böcker absolut inte är något för mig).

Handlingen då? När kvarlevorna efter en människokropp hittas ute bland saltängarna i Norfolk tillkallas Ruth Galloway för att ta reda på hur länge kroppen legat där och om den eventuellt kan ha något samband med ett försvinnande tio år tidigare. Galloway bor i området och deltog i utgrävningen av platsen för många år sen. När så ännu ett försvinnande inträffar, en liten flicka från trakten, så dras Galloway in allt mer i utredningen samtidigt som hon själv börjar utsättas för hot.

Jag gillar verkligen de arkeologiska inslagen i ”Flickan under jorden”. Griffiths är påläst inom ämnet och lyckas förmedla sin kunskap utan att bli långrandig eller alltför teknisk. Teorierna om bronsåldersfolkets begravningstraditioner och tro är fascinerande, och jag kommer på mig själv med att önska att romanen skulle handla mer om detta och mindre om mordutredningar. För tyvärr tar polisutredningen över boken helt efter ett tag. Och själva deckarintrigen är jag inte genomförtjust i. Den känns förutsägbar (mördaren kunde inte ha varit mer uppenbar om han så hade haft en skylt runt halsen: ”mördare formulär 1A”) och jag stör mig på att den annars så smarta Galloway börjar handla helt irrationellt mot slutet av boken.
Slutet avskyr jag. Vad som händer med Galloway i slutet av boken gör mig mer förbannad än allt hennes viktnojande sammanlagt faktiskt (markera vittexten om ni vill veta slutet, men varning för spoilers galore!).
När Galloway räddar den kidnappade Lucy så övermannas hon av moderskänslor och verkar få något slags religiös modersupplevelse. Boken slutar med att hon är med barn. Hennes kroppsnoja är avblåst, för nu är hon ju inte bara tjock utan GRAVID. Heliga moderskänslor som något slags snabblösning för att få en mening med livet; jag betackar mig.

Nä, Elly Griffiths och jag kom inte helt överens. Inte nog med att hennes protagonist lyckades göra mig förbannad och hennes deckarintrig inte kändes så spännande, hon lyckas också trampa på min akilleshäl när det gäller hemskheter; kattplågeri. Jag tvivlar på att jag kommer att läsa något mer om Ruth Galloway, vill jag läsa en deckare med en svartklädd, viktnojande kvinna med problematiska familjerelationer i huvudrollen så vänder jag mig hellre till Denise Minas Paddy Meehan.

Elly Griffiths – Flickan under jorden (Månpocket, 2011)

Jag är utmanad!

Jag har blivit utmanad till fobisk duell!
Det är Helena på Dark Places som efter att ha kommenterat mitt inlägg om sommarläsning har kommit med detta utmärkta tilltag. Utmaningen går ut på att vi ska ta tag i våra respektive litterära fobier – hon fantasy och jag deckare- genom att ingå en pakt. Vi väljer ut varsin (eller fler?) bok åt varandra inom respektive genre och så håller vi tummarna för att fördomarna därigenom kommer krossas, fobierna botas, nya litterära marker upptäckas och bekvämlighetszonen breddas!

Självklart är utmaningen antagen.
Jag har redan tänkt ut en bok som jag hoppas kommer passa Helena som handen i den proverbiala handsken. Men ehm… Helena, du vet väl att fantasyböcker i allmänhet är väldigt, väldigt tjocka (tänk 800 sidor som något slags minimumgräns)? Du kanske får rekommendera mig två deckare för att kompensera?