susan hill

Stämningsfull gotisk spökhistoria

Det är egentligen väldigt konstigt att jag inte har läst Susan Hills ”The Woman in Black” tidigare. Jag menar, en klassisk gotisk spökhistoria som utspelar sig i en synnerligen stämningsfull brittisk miljö, det låter ju som skrivet för Bokstävlarna! Men märkligt nog har denna moderna skräckklassiker inte blivit läst förrän nu, och det för att jag kände att jag faktiskt måste läsa boken om jag ska kunna se filmen. En ursäkt så god som någon.

I klassisk gotisk spökhistorieanda – tänk ”The Turn of the Screw” – så har ”The Woman in Black” en ramhistoria där det berättas spökhistorier. Detta leder till att vår protagonist, juristen Arthur Kipps, skriver ner sin egen historia. Här berättas om hur han som ung advokat begav sig till en avlägset belägen by för att å yrkets vägnar vara med på en begravning. Den döda visar sig ha varit ägare till Eel Marsh House, ett mycket ödsligt hus belägen långt ute bland saltängarna. Ett hus som inte bara är ständigt belägrat av fukt och dimma, utan också är avskuret från land så snart tidvattnet drar in. På plats i huset börjar otäcka saker hända och Arthur börjar frukta för sitt liv. Vem är egentligen den svartklädda kvinna som han skymtat vid ett flertal tillfällen och vilken är hennes koppling till Eel Marsh House?

Första utgåvan av ”The Woman in Black” kom ut 1983, men romanen ger den där tidlösa känslan som är förknippad med riktigt klassiska spökhistorier. Här finns mängder av gotiska influenser, i allt från miljöer och karaktärer till Arthurs eget sätt att uttrycka sig och romanens hela uppbyggnad. Men ändå känns inte romanen som en pastisch eller kopia av en gotisk spökhistoria, snarare en elegant och välskriven påminnelse om att riktigt bra spökhistorier inte har något bäst-före-datum.

Susan Hill briljerar när det handlar om miljöbeskrivningar. Inte bara när det gäller det ogästvänliga Eel Marsh House, utan hon lyckas genomgående skapa det som är så viktigt när det gäller krypande skräck; stämning. Bara hur hon lyckas få den så vanligt förekommande London-dimman att kännas som en försmak av helvetet är oerhört skickligt gjort.

”The Woman in Black” bjuder kanske inte på några överraskningar för den som är välbekant med gotisk skräck. Men den lyckas på sina drygt tvåhundra sidor med att bjuda på en berättelse som är både läskig, vacker och mycket suggestiv. Ett måste för alla som uppskattar en god spökhistoria!

Susan Hill – The Woman in Black (Vintage Books, 2007)