maria turtschaninoff

I fablernas värld

intevaldaJag lånade hem Maria Turtschaninoffs debutbok ”De ännu inte valda” på impuls från jobbet för några veckor sen. Jag har insett att jag har en gigantisk kunskapslucka när det gäller just barnböcker, och vad passar bättre att fylla luckan med än en författare som jag redan är bekant med?

”De ännu inte valda” handlar om styvsyskonen Emmi och Martin som har svårt att komma överens. Emmi är arg på Martin för det mesta och önskar att han bara kunde försvinna för gott. En kväll upptäcker de båda en mystisk varelse som bryter sig in i Emmis excentriska fasters hus. När de försöker stoppa varelsen dras de båda med till hennes värld, en värld som styrs av muserna och som befolkas av allehanda märkliga sagofigurer. Dessa figurer är De Ännu Inte Valda, de figurer som ännu inte valts ut att få ta plats i en bok. För vissa av figurerna börjar väntan bli väl lång, och de planerar ett uppror mot musernas styre.

Det här är en bok som jag hade slukat med hull och hår om jag hade tillhört den tilltänkta målgruppen. Spännande, lite lagom läskigt och ganska så ordentligt litteraturnördigt. Jag gillar att den komplicerade relationen mellan de två styvsyskonen få ta så stor plats och vara så central för historien.

”De ännu inte valda” känns som en bok jag garanterat kommer att rekommendera till fantasysugna barn. I synnerhet de som kanske inte riktigt är mogna att ge sig i kast med de allra tjockaste fantasytegelstenarna ännu, utan behöver något lite mer lättläst att mjukstarta med.

Maria Turtschaninoff – De ännu inte valda (Söderströms, 2007)

Nomadfantasy

Anaché tillhör akkade, ett nomadiskt folk som bor långt upp i norr. De lever ett hårt liv, utsatta för väder, vind och lättvredgade gudars nycker. Samhället är starkt patriarkaliskt uppbyggd och trots att Anaché är dotter till stammens rouk, dess ledare, är hennes frihet begränsad. Särskilt i jämförelse med den älskade brodern Huor.
Men förhållandet till akkades gudar är skört. När balansen upprörs och skapelsegudinnan förargas är det upp till Anaché att försöka återställa balansen – till varje pris.

Maria Turtschaninoffs ”Anaché” är en riktigt välskriven fantasyungdomsroman. Världen känns genuin och spännande. Jag gillar att det känns som att författaren har lagt ner omsorg på varje liten detalj, allt ifrån hur akkades tält är uppbyggda till vad de äter och hur språket ser ut. Särskilt intressant tycker jag att andevärlden är, dit gudarna och djurens andar hör. Det är en värld som både hotar och lockar, och som ligger obehagligt nära den vanliga världen.

Anaché är en protagonist som växer under läsningen. Hon börjar som en egensinnig flicka som helst umgås med sin bror och som skyr alla former av ansvar, särskilt kvinnosysslorna. Men allt eftersom hennes liv blir hårdare tvingas Anaché växa upp och göra svåra val. Och även om jag som läsare anar hur det kommer att sluta så är det mycket intressant att få följa henne på vägen.

Jag önskar att jag hade kunnat läsa ”Anaché” när jag var i yngre tonåren. Det här är exakt den typ av bok som jag älskade när jag var i den åldern; spännande, lite läskigt och med en stark kvinnlig huvudkaraktär. Men eftersom tidsresor (tyvärr) inte finns att tillgå, så får jag nöja mig med att rekommendera ”Anaché” till er. Läs!

Maria Turtschaninoff – Anaché: myter från Akkade (Schildts & Söderströms, 2012)