jessica schiefauer

Pojklekar

Kim gillar inte sin flickkropp. Den är så mager och svag och det känns som att huden är av fel storlek, som att den skaver och stör. Dessutom är den under ständig attack från killarna i skolan. Tillsammans med sina bästa vänner Bella och Momo gör Kim en underbar upptäckt. Bella har ett eget växthus och där hittar de tre vännerna en mystisk blomma vars nektar förvandlar dem till pojkar för en natt. De andra flickorna tröttnar på leken efter ett tag, men Kim vill inte lämna ifrån sig sin nya pojkkropp. Mycket beroende på att hon genom den fått kontakt med Tony. Kriminelle, farlige Tony som drar med Kim på äventyr farligare än hon någonsin kunnat ana. Och som hotar mer än de tre flickornas vänskap.

Jessica Schiefauers ”Pojkarna” vann Augustpriset i ungdomsklassen i höstas. Ett välförtjänt pris, för det här är en riktigt bra ungdomsbok. En blandning av mystisk magi och skoningslös realism, med en skildring av kärlek och vänskap som känns lika komplicerad som trovärdig. Jag gillar att Schiefauer lämnar vissa saker öppna för läsaren att tolka själv. I synnerhet de magiska inslagen tjänar verkligen på att inte förklaras in i detalj.

Vissa recensioner jag har läst har varit lite kritiska mot Schiefauers bild av flickor som förtryckta och hämmade medan det är lika med frihet att vara pojke. Själv tolkar jag inte alls boken så. Dels för att Momo och Bella inte alls blir så beroende av sina pojkjag som Kim blir utan ganska snart tröttnar på det hela, dels för att det är Kims åsikter om könen vi får ta del av, inte författarens egna. Att det för Kim blir så berusande att vara pojke beror ju på att hon aldrig riktigt trivts som flicka, att hon alltid omedvetet längtat efter att kunna byta kön. Klart att det färgar hennes syn på könsöverskridandet.

”Pojkarna” är en riktigt bra ungdomsroman som ställer många frågor men inte nödvändigtvis ger alla svar. Överraskande bra faktiskt. Jag tycker att det här är många snäpp bättre än debuten ”Om du var jag” som jag visserligen tyckte var välskriven, men som inte kändes särskilt originell. ”Pojkarna” är däremot ett tydligt bevis på originalitet och visar att Jesscia Schiefauer är en författare att räkna med.

Jessica Schiefauer – Pojkarna (Månpocket, 2012)