glasgow

Fobiska duellen: The Field of Blood

Det var Denise Mina som drog igång det hela. Mina i sig är visserligen helt oskyldig, men det var en kommentar från mig hos Helena om kommande Mina-böcker som drog igång hela den fobiska duellen (som alltså går ut på att jag ska läsa deckare och Helena ska läsa fantasy). Det var med andra or inte det minsta svårt att välja var någonstans jag skulle börja när jag väl satte tänderna i utmaningen.

”The Field of Blood” utspelar sig i Glasgow, tidigt 1980-tal. Det är kallt, mörkt och dystert och då syftar jag inte bara på vädret. När en liten pojke försvinner från sitt hem och senare hittas mördad skakas stadens befolkning. Inte minst då bevisen pekar på att två andra pojkar i tioårsåldern har utfört dåden.
För Paddy Meehan, vår aspirerande journalist till protagonist, kryper mordet obehagligt nära. En av pojkarna är släkt med hennes fästman och till hör samma katolska minoritet. Men att utnyttja denna koppling skulle för Paddy betyda att hon riskerar att frysas ut av hela sin familj och sina vänner.

Denise Minas Glasgow är så långt ifrån idylliska myspysdeckare man kan komma. Det är en hård värld, ärrad av politiska konflikter, arbetslöshet och extrem fattigdom. Paddy Meehan är en teoretiskt sett ganska otippad protagonist, vilket är skälet till att hon är så perfekt i rollen. Hon är en ung katolsk familjeflicka med vacklande tro, som ständigt kämpar med vikten och med sitt dåliga självförtroende. Hon tvivlar inte på att hon är minst lika smart som någon av de riktiga journalisterna på tidningen, men det gäller ju att få alla andra att inse den saken.

Parallellt med wee Paddy Meehans historia så får vi följa en annan Paddy Meehan, hennes släkting som fänglades för mord i slutet av 1960-talet och som anklagades för att ha sålt information till östtyska kommunister. Dessa kapitel, med den äldre Paddy Meehan, är delvis verklighetsbaserade förklarar Denisa Mina i slutordet. Dessa inslag skulle kunna kännas överflödiga om de hade varit i händerna på en annan författare, men istället ger de romanen en extra politisk skärpa och den yngre Paddy Meehan en intressant roll att förhålla sig till. Mina är oerhört skicklig på att skildra misären i Glasgows allra mest utsatta områden utan att någonsin slå över i misärporr eller romantisera utsattheten.

Den enda invändning jag egentligen har mot ”The Field of Blood” är själva mordhistorien. Visst är den obehaglig, barn som mördar andra barn är alltid ett blodisande tema i sig. Men är den inte lite väl förutsägbar? Jag tyckte det var fånigt lätt att lista ut hur allt låg till och irriterade mig sedan en del på att den vanligtvis så skärpta Paddy inte gjorde samma sak. Men det är mitt ständiga problem med deckare och kriminalromaner, att jag tycker att själva brottsutredningen är ganska långtråkig. Den är mest ett nödvändigt ont som jag genomlider för att få läsa om intressanta karaktärer och spännande miljöer.

Denise Mina har med andra ord inte riktigt frälst mig. Jag gillade ”The Field of Blood” mycket, trots deckarinslagen, men är fortfarande inte övertygad om att genren i sig är något för mig. Denise Mina tänker jag däremot definitivt läsa mer av, hon befinner sig numera (tillsammans med bl.a Gillian Flynn och Andrew Taylor) i den hett eftertraktade kategorin ”Författare jag gillar trots att de skriver deckare/kriminalromaner”.
Edit: Stringhyllan påminde mig om att Tana French självklart har en plats i denna kategori!

Denise Mina – The Field of Blood (Bantam books, 2005)