förkylning

Jag lever, knappt

Jag ville bara informera eventuellt oroliga bloggläsare om att jag är tillbaka från Prag i välbehållet skick. Eller åtminstone hyfsat välbehållet, då jag dragit på mig en elak sommarförkylning. Så om ni undrar varför jag är dålig på att uppdatera bloggen så är det för att jag jobbar och snorar och hostar och därmed inte orkar göra mer än att kolla på tv-serier hela kvällarna.
Förhoppningsvis vänder det snart. Då ska jag blogga om den tredje av mina Magiska Prag-böcker och dessutom försöka få ihop några inlägg till temat SF-sommar, som kom av sig helt efter att jag utannonserade det här i bloggen.

Hur har ni det i julivärmen?

En förkyld bokbloggares klagan

När jag utgjuter mig om hur mycket jag gillar hösten så brukar jag alltid glömma bort något som hör hösten till; höstförkylningarna. Idag när jag ligger däckad med feber, halsont, huvudvärk, snuva och hosta så känner jag att jag nog inte gillar hösten sådär väldigt mycket ändå. Åtminstone inte just nu.

Något som gör det hela ännu värre är att det är en hel vecka kvar tills det att stambytet är färdigt och jag får flytta hem igen. Att vara sjuk är jobbigt i sig, men att vara sjuk hemifrån är mycket värre.
Inte nog med att jag inte har någon sovande katt att värma fötterna på eller min egen säng att däcka i, jag har inte ens tillgång till min egen bokhylla att välja passande sjuklitteratur från. Ingen av böckerna jag läser just nu (Elizabeth Bears SF-roman ”Undertow” och en omläsning till gotkursen av Bram Stokers vampyrklassiker ”Dracula”) känns lockande för min febriga hjärna. Jag vet att jag har en hel hög passande böcker hemma, vilket gör min nuvarande belägenhet ännu lite jobbigare.
Tur i oturen att det finns filmkanaler i barndomshemmet säger jag bara, annars vet jag inte hur jag skulle klara mig.