Närkontakt

denfemteJag fick ett förhandsexemplar av Rick Yanceys ”Den femte vågen” tidigare i våras. Av någon anledning dröjde det flera månader innan jag slutligen kom mig för att läsa det (dock hann jag i alla fall läsa boken innan den kom ut, annars hade det varit ganska värdelöst med ett förhandsexemplar). Kanske var det korrfelen jag drog mig för. De är ganska många, och det är svårt att inte störa sig på den saken även om man vet att det inte är den slutliga versionen man läser.

Den första vågen var en elektromagnetisk puls som slog ut all elektricitet och dödade en halv miljon människor. Den andra vågen var verkligen en våg, en gigantisk tsunami som dränkte världens alla tätbebyggda kustområden. Den tredje vågen spred en dödlig smitta som tog död på nästan hela jordens befolkning. Den fjärde vågen består av krypskyttar, som dödar alla människor de får sin på.
Det finns inte många människor kvar som överlevt alla vågor de utomjordiska attackerna bestått av. Cassie är en av dem. Hon gömmer sig i en skog, med en M16 och sin lillebrors nalle som enda sällskap. Och hon är övertygad om tre saker:
1. Det går inte längre att lita på någon
2. Hon ska göra allt för att få sin lillebror tillbaka från de soldater som förde bort honom och dödade deras pappa
3. Det kommer att komma en femte våg

”Den femte vågen” är en postapokalyptisk first contact-YA. Den känns lite som en vidareutveckling av den epidemi av dystopiska ungdomsromaner som följt i Hungerspelens fotspår. Själv tycker jag att det är ganska roligt att SF blivit så populärt inom ungdomslitteratur, även om jag misstänker att de flesta som läser de här böckerna inte ens reflekterar över att det är science fiction de läser.

”Den femte vågen” är spännande utan att hänfalla till ständiga cliffhangers. Jag gillar att vi får följa flera olika karaktärer istället för att bara få Cassies perspektiv. Vi som läsare är alltid steget före Cassie, vet alltid lite mer än hon vet. Det är ett berättarknep som fungerar ovanligt väl i den här boken, mycket för att Cassie knappt vet någonting. Att jag inte är helt förtjust i henne som karaktär var troligtvis en bidragande orsak till att jag tyckte att det var rätt skönt att hennes POV inte var den enda.

Jag kände att romanen inte höll hela vägen till slutet. Första halvan är spännande, men halvvägs planar det ut. Det blir lite för förutsägbart och framför allt tycker jag att det utomjordiska hotet tappar mycket av sin mystik. Det är just att det är ett okänt hot som är så kittlande i början. Vilka är de? Vad vill de? Ingen vet. När vi väl får veta så kan jag inte låta bli att bli besviken.
Jag hoppas förresten verkligen att det inte blir något av den antydda kärlekstriangeln i boken (vilken iofs snarare är en kärlekskvadrat). Seriöst, om alla ungdomsboksförfattare kunde sluta skriva kärlekstrianglar omedelbart så skulle det inte vara en dag för tidigt.

”Den femte vågen” har förutspåtts bli lika stor som ”Hungerspelen”. Jag tycker att boken inte når upp i samma klass som Suzanne Collins trilogi, men det skulle inte förvåna mig om det här slår stort.

Rick Yancey – Den femte vågen (Rabén & Sjögren, 2013)

2 comments

  1. Jag har så svårt att bestämma mig om denna bok ska läsas eller ej. Det verkar som de flesta har läst den och den ena halvan gillar den och den andra inte.

    1. Jag hade nog gillat den mer om jag inte läst så många postapokalyptiska böcker och first contact-romaner som varit så mycket bättre. Annorlunda referensramar, liksom. ;) Men jag tror att den är perfekt för tonåringar som vill ha något spännande, kommer definitivt att rekommendera den till lässugna teens som vill ha boktips.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s