Att minnas

känslanJulian Barnes ”Känslan av ett slut” handlar om minnen. Om hur de sätter spår i oss, men också om hur förrädiska de kan vara. Vad vi minns är inte alltid vad som hände, och ju längre tid som går desto färre äkta minnen stannar kvar.

Romanen inleds med att Tony räknar upp ett antal minnen, ”utan inbördes ordning”. Dessa minnen är grunden för hans berättelse, en äldre man som ser tillbaka på sitt ungdomsliv, på vänskap och kärlek som för länge sedan försvunnit ur bilden.
När så det förflutna gör sig påmint i Tonys nuvarande lugna tillvara, så vänds hans liv upp och ner. Han påminns om gamla svek och sår som aldrig riktigt läks. Men frågan är om det är värt att börja grävs i det förflutna?

”Känslan av ett slut” är en kort roman, knappt 200 sidor lång i pocketformat. Det känns som att Barnes ändå har fått med allt som behövs på de få sidorna. De minnen han utgår från, de personer och känslor som hör samman med dem, de målar effektivt upp ett helt liv med alla misstag och framgångar.

Boken är inte perfekt. De avsnitt som handlar om förhållandet mellan Tony och Veronica, hans första stora kärlek, är mycket tröttsamma. Jag är så otroligt trött på att läsa beskrivningar av förhållanden där mannen/pojken är helt besatt av att ha sex för första gången med sin flickvän och tillbringar typ hela deras förhållande med att tjata om saken. Det är tyvärr ganska vanligt (”High Fidelity”, någon?), men gör det inte mindre vidrigt.
Däremot är beskrivningen av relationen mellan den vuxne/gamle Tony och exfrun Margaret fint skildrad. Här finns ingen bitterhet, bara ett förhållande som lyckats utvecklas från kärlek till vänskap. Det fungerar som en bra kontrast mot det emotionella haveri som Veronica får stå för.

”Känslan av ett slut” är en mycket välskriven och välbalanserad roman. Jag får känslan av att Barnes vägt varje ord på guldvåg innan de fått plats i texten. Resultatet är en bok som är mycket läsvärd, om än inte helt utan brister.

Julian Barnes – Känslan av ett slut (Bonnier pocket, 2012)

9 comments

  1. Ja den var ju välskriven o så, lätt o läsa, o jag kan nu när jag läser din recension mana fram bilden av vad det var som hände i boken, men liksom den satte inte igång nåt hos mig, inga känslor eller nåt att liksom binda fast minnet vid. Och jag håller med dig om Veronica-historien. TRÖTT överhuvudtaget på o läsa om samma män jämt, akademiska unga kåta gossar som en vacker dag blir en klok gammal gubbe. TYP.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s