Spela spelet, läsa boken

Jag har tid att spela igen för första gången på flera månader. Och nej, jag spelar inte Diablo III eftersom jag behöver uppgradera datorn för att kunna göra det.
Istället har jag tillbringat min tid tillsammans med Geralt of Rivia och RPG-spelet ”The Witcher 2: Assassins of Kings Enhanced Edition”.
Det här är andra gången jag spelar ett spel baserad på en bok (eller snarare på en karaktär/värld från en bokserie, om jag har förstått saken rätt). Det finns drivor av spel som baseras på filmer som baseras på böcker, s.k licensspel, och de är nästan undantagslöst usla. Spel som baserats direkt på böcker verkar hålla en högre kvalitet överlag, iaf om man ser till de knappa två spel jag har spelat.

Precis som när jag spelade ”Metro 2033” så har spelet fått mig sugen på att läsa böckerna. Därför har jag nu beställt hem den första boken om Geralt, novellsamlingen ”The Last Wish” av Andrzej Sapkowski. Jag är nyfiken på hur Sapkowskis fantasyvärld ser ut. Är den lika hård och skoningslös? Är makthavarna lika korrumperade? Innehåller den lika många östeuropeiska myter och monster? Visar kvinnorna brösten lika omotiverat ofta som i spelet (vilket inte riktigt är på GoT-nivå, men nästan)? Pratar Geralt även i boken med så ansträngt hård Batman-röst att man blir lite full i skratt?

Jag återkommer med en recension av både spelet och boken när jag har spelat klart och när jag har hunnit läsa boken.

18 kommentarer

  1. Ska bli intressant att höra vad du tycker om den. Detta är spelet är en av orsaken som jag gör att jag ska skaffa Xbox. Samt även böckerna med.

    1. Det kommer fler och fler bra RPG-spel till xbox, måste jag säga. Det här är bara ett av dem. Mycket bra spel! Särskilt själva världsbygget är imponerande; magin, monstren, miljöerna, myterna och de politiska intrigerna. Mycket därför jag också vill läsa böckerna.

      1. Jag är så förvånad över att det finns så mycket bra spel som jag har missat! Spelade WoW men tröttnade på att behöva betala varje månad samt att jag föredrar att spela vid tv:en. Hittade Skyrim <3 och blev kär men vi spelade mest på PS3 och sålde Xboxen men nu ångrar jag mig. Sen måste jag erkänna att jag är nyfiken på att se den vuxna biten i spelet. Jag har aldrig spelat på det sättet i ett spel! Utan att lägga någon värdering i det nu då. ;P

        1. Skyrim är fantastiskt fint! Jag spelade det i timmar och åter timmar i höstas/vintras och känner att jag ändå har en massa kvar att upptäcka och göra i spelet.
          Jag är ganska van vid ehm … ”den vuxna biten” i spel i allmänhet eftersom jag har spelat så många Bioware-spel där det liggs till höger och vänster. Fast Geralt får nog fler inviter än vad ens spelkaraktärer i Bioware-spelen får. ;)

          1. Samma sak här, jag spelade i flera dagar i veckan i 6 månader.Och ändå har jag inte klarat hälften känns det som. Har en paus ifrån det nu men börjar sakna det nu. Ah jag är så ”ny”, eller tidigare spelade jag mest plattformsspel. Fast nu är det Assassin’s Creed serien som står i fokus.

            1. Jag ser fram emot kommande Skyrim-DLC, ska återvända till det spelet igen då hade jag tänkt. Kanske skapa en ny karaktär.
              När jag började spela Witcher 2 så tänkte jag faktiskt lite på Assassins Creed-spelen. Det är något med ljuset och miljöerna som påminner om det spelet.

              1. Det låter riktigt lovande. Jag ser med framemot det. Tycker att den nya biten kring hästen med verkar lite spännande. Börjar sakna Skyrim faktiskt, har det utlånat just nu.

  2. Jag har läst den första boken på svenska som jag fick av Boktradition (bless you). De visar knappast brösten alls vad jag kommer ihåg. Den är från typ 80-talet och jag kommer att tänka på sword and sorcery rätt mycket, Elric och Conan och liknande. Det är rätt korrumeperat och Geralt bekämpar på sätt och vis den värld han tillhör, den magiska världen vilket ger berättelserna en vemodig ton. Författaren har använt sig av klassiska sagor som avstamp.

    1. Geralt är väl överlag ganska lik Elric?
      Jag tänkte faktiskt läsa boken på svenska först, men när jag såg att de översatt ”sorceress” med ”trollpacka” så kände jag att det fick bli engelska istället. Det är svårt när namn och sånt ska översättas också, så jag kört på det språk jag vant mig vid.
      Det låter bra iaf, enligt din beskrivning. Ser fram emot boken.

      1. Jo, Geralt är ett Elricplagiat, men jag förlåter författaren det eftersom han har god smak ;-) och han gör ändå något som känns någorlunda personligt, särskilt hans varianter på folksagor var riktigt underhållande. Knappast den bästa fantasyboken jag läst, men jag gillar det lite pulpiga anslaget.

      2. Hmm, att soceress blir trollpacka kan jag leva med men vad gäller översättning så har jag faktiskt ett problem med den här boken, och det är att monsternamnen är, eh, svenska. T ex finns det med en myling i boken. Nu har jag inte kollat originalet men om författaren hade med slavisk mytologi så vill jag ha de slaviska namnen och inte någon försvenskning.

        1. Jag får bara helt andra associationer av ”trollpacka” än av ”sorceress”. Men det kan vara svårt med översättningar, jag tänker på hur många ord det finns för trollkarl/magiker i engelskan (wizard, magus, sorcerer, warlock, mage, enchanter) jämfört med svenskan.
          Jag vet inte om de slaviska namnen översätts även till engelska dock. I spelet gör ju det flesta det, men namn som ”striga/strigoi” behålls i alla fall. Alltid något.

  3. THE DRAGON IS BACK!

    Och ungefär där fastnade jag i spelet. (Vi hade en jättedålig nedladdad PC-version som hängde sig hela tiden. Mitt enda minne är ovan nämnda citat, som utropades cirka 20 gånger innan vi faktiskt fattade vad som skulle göras). En vacker dag ska jag försöka igen. Spelet verkar schysst.

    Boken var schysst. Jag gillade inslagen av östeuropeisk folktro väldigt mycket, och de oväntade referenserna till gamla folksagor i stil med Snövit.

    1. Ehm … det låter som att det var prologen ni fastnade i? Där man skulle springa över bron för att komma undan draken? Då har ju inte spelet ens hunnit bli roligt än.
      Jag har bara spelat halva första Witcher-spelet. Känner lite att jag blir sugen på att spela vidare i det, men minns att det var svårt att fatta vad man skulle göra och att man var tvungen att hotkeya typ femtio olika förmågor för att kunna använda dem i strid. Lite frustrerande.

      Boken låter bra! Jag gillar verkligen inslagen av sagor och folktro i spelet, så det låter lovande att de finns med i boken.

      1. Hehe, som sagt, spelet hade en tendens att krascha. Vi får väl skylla oss själva som laddade ner det, men vi var aningen skeptiska när det kom – min sambo avskydde nämligen Witcher 1 med en brinnande passion. (Efter din beskrivning gissar jag att han inte riktigt fick till sitt hotkeyande.)

        Nu överväger jag både Witcher 2-köp och läsning av Blood of Elves. Tack för påminnelsen om att Sapkowski existerar ^-^

        1. Jag har hört från folk som har spelat båda spelen att Witcher 2 ska vara mycket bättre. Jag vet att jag satt och skrek åt skärmen en hel del när jag spelade första Witcher och det har bara hänt en gång när jag spelat tvåan – ett gott tecken! ;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s