Ond bråd död

Att kalla ”Avaliable Dark” av Elizabeth Hand för en av årets mest efterlängtade böcker vore ingen överdrift. ”Generation Loss”, den första boken om den åldrande, alkoholiserade gamla punkaren och fotografen Cass Neary tog mig med storm när jag läste den förra hösten. När så rykten började gå i höstas om att en ny bok var på gång så blev det för mig början på en lång och otålig väntan.

Höga förväntningar kan ofta få en efterlängtad bok att kännas som en besvikelse. Det är svårt för de bästa av böcker att leva upp till hypen. Men jag måste säga att jag tycker att Elizabeth Hand lyckas med ”Available Dark”.
Med tanke på allt som hände i förra boken är det inte konstigt att Cass gör vad som helst för att få lämna landet. Och med ”vad som helst” menas att åka till Finland för att träffa en världsberömd fotograf och undersöka om några foton är autentiska. En till synes enkel och välbetald uppgift, förutom att fotona visar sig vara av mordpoffer precis efter att de dödats. När Cass reser vidare till Island så märker hon snart att hon blivit indragen i den nordiska black metal-scenens innersta kretsar. En minst sagt mörk och våldsam plats där till och med en överlevare som Cass får svårt att navigera.

Det märks att Hand verkligen gjort sin research när det gäller black metal. Hon har koll på alla stora namn och viktiga händelser, liksom platser och jargong. Det känns som ganska självklart att den självdestruktiva Cass dras till den scenen (även om hon inte direkt verkar uppskatta musiken i sig).
Jag vet att Bokbabbel klagade på en del sakfel som smugit sig in i boken. Själv störde jag mig inte så mycket på det, faktiskt. Jag ser miljöerna som Hands tolkning av existerande platser, inte som en perfekt avbild av dem. Därför kan jag också acceptera de något märkliga nordiska namnen (isländskan Brynja och svenskan Dagny, till exempel), även om jag inte tycker att de är klockrena. Att Cass inte är den mest pålitliga av berättare hör lite till saken, jag tänker mig att hon tummar en hel del på sanningen när det gäller såna saker.

En sak som gjorde mig lite fundersam var hur stort fokus som ligger på asatro och odinism. Jag vet att många amerikanska författare är fascinerade av vår gamla nordiska kultur och religion (se bara på Neil Gaimans Amerikanska Gudar eller Marvels omtolkningar av Asgård och asagudarna). Men det känns som att Hand kanske inte riktigt har greppat kopplingarna mellan asatro och högerextremism i Norden och hur black metal-band med vikingainfluenser kopplas samman med nynazism. För en ej insatt amerikan kan asatro kanske förknippas med ett slags mörkare new age-sökande, en återgång till en mer ursprunglig och primitiv religion. Men för mig som svensk så skulle jag inte tolka en person fulltatuerad med vikingasymboler som asatroende utan främst som nynazist. Asatron har i det sekulariserade Norden inte så stort samband med religion, men desto mer med politik. Det blir lite märkligt att läsa ”Available Dark” utan att detta samband ens märks, eller problematiseras. Särskilt med tanke på att andra politiska dimensioner – som den ekonomiska situationen på Island – tas upp.

Nu när jag fått mina få invändningar ut vägen så kan jag konstatera att ”Avilable Dark” ändå är en lysande roman. Mörk, förvriden, full av helvetiska miljöer och trasiga människor. Nästa Cass Neary-bok ska utspela sig i London och jag antar att jag inte är den enda som redan har börjat se fram emot det med nästan fånigt stor iver.

Elizabeth Hand – Available Dark (Minotaur books, 2012)

Annonser

15 comments

  1. ”som svensk så skulle jag inte tolka en person fulltatuerad med vikingasymboler som asatroende utan främst som nynazist”

    Äsch, kliv ur 90-talet. Det finns ett genuint intresse av det fornnordiska; alla från antirasistiske förkämpen Mattias Gardell till din lokale knutte bär torshammare.
    Det är dags att ta tillbaka vad de snott.

    1. Lite hårddraget, kanske. Men problematiken finns ju fortfarande och dessutom var den ännu större på 90-talet när stora delar av boken utspelar sig. och då menar jag inte att det på något ätt borde vara så, men att flera back metal-band fått problem när de utpekats som högerextrema.

      1. Ja det är ju klart. Inte första gången media och makten ger sig själva tolkningsföreträde när det gäller subkulturer eller provokativa konstyttringar.

  2. Just att det handlar om den nordiska black metal-scenen lockar definitivt. När jag nu ska hinna klämma in den… men säger du att det är värt det så tror jag dig!

    /Hon med både torshammare runt halsen och två korpar tatuerade på låret (och helt utan nynazistiska åsikter) :-)

    1. Du borde verkligen läsa! Och jag menar inte att jag tror att någon med torshammare är nynazist, men att mycket av asatrons symboler tagits över av högerextrema grupper (precis som svenska flaggan). Och då märkligt att detta inte ens nämns i boken, som ändå inte är helt opolitisk och som handlar mycket om hur kontroversiell black metal är.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s