Ja och nej

Ord och inga visor-Jessica har skrivit ett inlägg om baksidestexter, vad som lockar och vad som avskräcker. Egentligen hade jag tänkt leta upp autentiska exempel, men insåg raskt att det skulle ta evigheter att hitta exempel (speciellt på avskräckande formuleringar, eftersom jag inte har såna böcker liggande hemma).

Yes please
mörker
dystopisk samhällsvision
vampyrer och monster
viktorianska London
postapokalyptisk värld
urban fantasy
steampunk
poetiskt språk
prestigefull internatskola/universitet
klaustrofobisk skräck
avskalat språk
storstad (verklig eller fiktiv)
melankolisk och sagoliknande
antihjälte
en mörk och blodig historia

No never
en mustig skröna
baserat på en sann historia
feel good
livspussel
humoristiskt skrivet
mysigt
grå vardag i svensk småstad
spännande deckare
historiskt romantiskt drama om förbjuden kärlek
chick litt
dråpligt
ger svar på livets stora gåtor

Vad blir ni lockade respektive avskräckta av?

Annonser

22 comments

  1. Håller så med om ”baserat på en sann historia” – inget får mig snabbare att slänga dylikt så långt bort som möjligt. (I all rättvisas namn ska jag säga att jag har läst såna böcker och verkligen försökt att förstå tjusningen i dem, men nej, jag vet redan att saker i verkligheten är läskiga…men som Sheldon Cooper skulle ha sagt..de är läskiga på fel sätt! Men sen tycker jag att det allmänt är avskräckande med en baksida där huvudpersonen är kvinna och bor i förorts-Sverige med tillhörande vardag!

    1. Och man ska lyssna på Sheldon Cooper. Förlåt, DOCTOR Sheldon Cooper! ;)

      Vardagssmet i allmänhet intresserar mig inte alls. Det kan bli intressant, speciellt om man tar en ganska vanlig vardagssituation och vänder på den helt, men i stora drag är det ju bara tråkigt att läsa om.

  2. Haha, tänker på när jag läste Radhusdisco av Morgan Larsson. Pappan i boken läser aldrig böcker vars baksida säger att den är fylld av berättarglädje. På baksidan av just Radhusdisco står det: ”Det är sann berättarglädje…” i en blurb signerad Östgöta Correspondenten. Humor! :-)

    I övrigt har du fått ihop en riktigt bra lista. Just ”livspussel” får mig att hellre vilja hyvla av huden än att läsa boken.

  3. Precis som Ela tänkte jag på Radhusdisco och sann berättarglädje, har inte reflekterat över blurben på samma bok – roligt! Undrar om det var med mening eller bara klantigt. Håller rätt bra med i din lista, Anna, förutom att chick lit faktiskt lockar mig:) Och så faller jag för spöken, mystik och övernaturligt.

  4. Haha, det där jäkla livspusslet! Jag har gjort misstaget att läsa några sådana böcker pga någon sorts feministisk vinkel, men har varje gång tyckt att det var rätt trist. Inte så att böckerna nödvändigtvis var dåliga, men de var inte för mig.

    1. Jag kan gilla relationsromaner ibland, speciellt om de bryter mot normer på något sätt. Men livspussel som uttryck är verkligen sjukt avskräckande, det får mig att aldrig ens vilja öppna böcker som säger sig handla om det.

  5. Hade i stort sett kunnat kopiera din lista rakt av :D (Fast nog kan det slinka ner någon historisk romantisk roman då och då, jag kanske i och för sig tvekar om det följs av ”förbjuden kärlek”…)

    1. Jag kan också gilla historiska romaner, så länge de inte drar åt harlequinhållet, med stiliga hjältar/hjältinnor och förbjuden kärlek. :) Som Wolf Hall! Den är ett väldigt bra exempel på historisk roman jag gillar.

  6. Pingback: Den var bra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s