Personligt och politiskt

Det lär knappast finnas någon svensk som är intresserad av serier som inte har läst Mats Jonssons ”Hey Princess”. En självbiografisk och väldigt utlämnande serieroman som handlar lika mycket om Stockholms (avsomnade) indiescen som den desperata jakten på kärlek. En scen som jag själv rörde mig i utkanten av för många år sen, vilket gör att jag kan känna igen mig nästan lite obehagligt mycket i denna hyllade serieroman.

”Mats kamp” är en fristående uppföljare till ”Hey Princess”. Det handlar om vad som hände sen – efter att Mats äntligen träffade sitt livs kärlek i slutet av den förra boken. Den handlar om kampen med att få allt att gå ihop, inte bara kärleken utan även arbetslivet, vänskapsförhållandena, boendet och bildandet av en alldeles egen familj. Om jag inte hade avskytt uttrycket från botten av mitt hjärta hade jag kanske skrivit att ”Mats kamp” handlar om att få livspusslet att gå ihop, istället nöjer jag mig med att skriva att det handlar om livet, universum och allting.

”Mats kamp” är ungefär så bra som självbiografiska serier kan bli. Det finns ett allvar, en uppriktigthet, i den här romanen som tar sikte rakt på hjärtat. Det är en mer vuxen bok än ”Hey Princess” – vilket i sig inte är det minsta konstigt då det handlar om ett mycket mer vuxet ämne.
Visst är det fortfarande roligt – litteraturspalten om föräldraböcker och tidskrifter är briljant i sin giftighet – men det är en lite argare, bittrare typ av humor (och lite färre strippar med eh… ”Marcus Gerdin”). Dessutom med en politisk skärpa som en ilsket blodröd tråd hela boken igenom.

”Mats kamp” är inte bara en briljant serieroman om föräldraskap och kärlek, det även är en skarp samhällskommentar. De delar som handlar om föräldrakooperativet Tok-klok är obehagliga på så otroligt många olika plan och får åtminstone mig att bli väldigt osugen på att någonsin skaffa ett barn som sen ska utsättas för förskoleverkligheten. Jag kommer att tänka på det radikalfeministiska uttrycket ”det personliga är politiskt”, det passar oerhört väl in på den här romanen.

Alla ni som påstår er inte gilla serier vanligtvis men som ändå läser Liv Strömqvists serier: Läs ”Mats kamp”! Det här en minst lika viktig och politisk bok som någon av hennes album, den förtjänar att bli minst lika populär.

Mats Jonsson – Mats kamp (Galago, 2011)

Annonser

7 comments

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s