Fobisk duell: Avslöjandet!

Jag förstår att ni alla har suttit som på nålar inför avslöjandet av vilka böcker jag och Helena ska välja åt varandra i vår fobiska duell. Nu är väntan äntligen över, här kan nämligen den bok som jag har valt åt fantasyfobikern Helena skådas:

Eftersom jag tror på att ta ett steg i taget så ville jag inte välja något alltför typiskt fantasyaktigt, då jag misstänker att det bara skulle kunna förvärra fobin. Inga supervackra alver, skäggiga dvärgar med yxan i högsta hugg, kryptiska profetior eller förtrollade svärd med andra ord. Men däremot engelskt 1800-tal med en twist, där magin blir ett vapen i kriget mot Napoleon. Och där en mystisk man med tistelfjunshår sätter skräck i både magiker och läsare. Att Susanna Clarkes ”Jonathan Strange & Mr Norrell” inte bara är oerhört bra och spännande utan dessutom en stand alone-roman avgjorde saken.

Jag hoppas att du kommer att gilla boken, Helena! Och att jag kommer kunna ta mig igenom deckarna du har valt ut åt mig utan att få nässelutslag.

Annonser

31 comments

  1. Åh, säkert ett smart val! Har den hemma i tjock och mycket otymplig inbunden version så har inte läst mer än ett tiotal sidor kanske. Men den är ju så snygg också!

          1. Det här är ju en perfekt bok för Kindle, måste jag säga trots att jag själv helt läser analoga böcker. Den är ganska otymplig även i pocketutgåva tyvärr, så jag skulle verkligen satsa på Kindle om jag var du, Bokbabbel!

  2. Bra val! Jag tror jag kommer försöka mig på Helenas utmanarböcker jag också, är inte helt deckarallergisk men överdoserade för några år sen och har inte lyckats läsa någon sådan på länge.

    1. Jag överdoserade för kanske… femton år sen. Och efter det har antalet deckare jag läst varit ytterst få och för det mesta kraftigt ogillade av mig.
      Men vem vet, kanske blir jag helt biten nu? :O

  3. Åh som jag älskar den här boken! Jag ser riktigt fram emot Helenas reflektioner. Tistelfjunet är lätt en av mina favoritkaraktärer ever. Jag har sett hennes inlägg till dig och jag tror det blir en superfin duell!

  4. Har någon läst novellsamlingen Susanna Clarke kom ut med för något år sedan? ”The Ladies of Grace Adieu and Other Stories”? Har den hemma, men har inte tagit mig an den än (har svårt för noveller). Den ska visst utspela sig i samma universe som ”Jonathan Strange & Mr Norrell”.

      1. Jag gillar också fotnötter i skönlitteratur, så länge de inte tar över alltför mycket (plus att jag helt vill ha dem löpande, inte sist i boken). Men jag är ju ett Terry Pratchett-fan och det lär man ju inte vara om man har svårt för fotnötter direkt. ;)

        1. Jag gillade också fotnötterna i Orakelnatten. Jag kanske borde tänka om, jag kanske gillar det trots allt ;) Men jag vill verkligen inte ha dom i slutet av boken, de får ju vara på samma uppslag.

  5. Jag har länge varit nyfiken på den här boken, men har på en del håll hört att den är riktigt dålig, vilket fått mig att tvivla. Att höra alla er säga att ni gillar den så mycket för dock upp den på vill-läsa-listan igen. Har lite jobbigt med fotnötter bara, men vem vet, jag kan kanske lära mig att gilla det!? Men, vad säger ni? Är boken lika bra på svenska, eller är det engelska som gäller?

    1. Det verkar vara lite älska eller hata när det gäller den här boken. Många verkar ge upp efter något kapitel bara, tyvärr, då det är en väldigt intressant bok om man väl tar sig in i den. Själv skulle jag aldrig ge upp en bok efter bara ett kapitel, men så är jag också ganska obssessive när det gäller att läsa ut allt jag påbörjar… :)
      Jag har ingen aning om den svenska översättningen är bra eller ej, det kanske finns någon annan som vet?

      1. Jag har läst den på svenska. Tyckte mycket om den, men det är klart, det tar mer än en kvart att läsa den. Fantastiska fotnoter därtill.

        Men –– min bok är SVART! I övrigt samma typsnitt etc. på framsidan. Känns helt fel med boken som röd, ju!!

        1. Det tar ju sin lilla tid att läsa oken, just därför jag tyckte att det skulle bli mer rättvist om Helena valde ut två böcker åt mig…

          Fast den röda boken är ju på engelska. Den svarta är ju bara en svensk variant, så det måste ju vara den som känns fel!! (kul att de använt samma omslag tycker jag, det görs alldeles för sällan)

          1. Ja, nu ser jag ju att det verkar som att jag inte förstod att det var den engelska boken som du visade här. ;-) Det förstod jag ju. Men det känns väldigt konstigt att se den i rött – både rött och svart är ju så starka färger, och jag tycker inte alls att det är enkelt att byta från det ena till det andra!

            Men jag håller med om att det är roligt att de behåller ”samma” omslag i övrigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s