Hemligheter och lögner


När en höststorm drar in över Arvika samlas en grupp strandsatta personer på en vägkrog utanför stan. Det är krogens ägare Minna och hennes anställda Anette, journalisten Ritva, Tyrone från räddningstjänsten, den f.d Dramatenskådespelerskan Marguerite och hennes odräglige make Henrik. Allt medan stormen rasar vidare utanför knyts den spretiga lilla gruppen samman. De bär alla på hemligheter och lögner, tysta förhoppningar och krossade drömmar. När stormen äntligen bedarrar har deras liv på något plan förändrats för alltid.

Majgull Axelssons ”Moderspassion” är en roman om familjeband, i synnerhet det mellan döttrar och mödrar. Men också om bristen på familjeband, om att längta efter en förälder som aldrig funnits där, ett sammanhang att höra hemma i.
Det här är tema som ständigt återkommer i Axelssons böcker. Mödrar och döttrar, hur familjehemligheter färdas genom generationerna och slutligen blir till sanningar. Hur kärleken både lagar och söndrar. Jag påminns särskilt om den sorgliga ”Slumpvandring”, som liksom ”Moderspassion” utspelar sig i ett mindre samhälle där rykten sprids snabbare än vinden och där roller tilldelas redan under småskolan åt traktens invånare. Hur tillmälen Både stigmatiserar och formar en person, tills hon inte finner någon annan väg än att bli det glåpord hon alltid har kallats för.

Trots att det finns mycket sorg och ångest i ”Moderspassion” är det här ingen ledsam läsning. Det finns en hoppfull ton i boken, ett löfte om att det faktiskt går att ta sig ur gamla mönster och gammal sorg och bryta ny mark. Axelsson lyckas med att låta ett ljus anas i slutet av tunneln (som inte är ett tåg, märk väl) utan att för den delen låta sin roman bli alltför tillrättalagd och sockrig.

Hon är en stor författare Majgull Axelsson, en av våra allra största, och ”Moderpassion” bevisar detta faktum än en gång.

Majgull Axelsson – Moderspassion (Brombergs, 2011)

Annonser

9 comments

  1. Ser verkligen fram emot att läsa den här, har liksom sparat lite på det. Fast jag vet inte v a d jag väntat på. Förmodligen någon slags spark i baken.

    1. Ibland behöver man ju vänta på en bok lite, så att det blir rätt läge. Det är märkligt det där, men jag kan ibland också spara på böcker trots att jag sett fram emot att läsa dem hur länge som helst, bara för att det inte känns helt rätt.

      1. Precis så är det för mig med just Moderspassion nu! Så mysko, för jag har längtat jättemycket och det lilla jag hunnit läsa har varit jättebra. Lite beror det på att jag måste läsa in mig på en del för ”jobb” (läs nöje man får betalt för), lite att jag vill dra ut på läsningen. Nu lär det ju dröja ett par år innan nästa kommer.

        Som sagt, har läst väldigt lite än men det jag läst påminner en del om Aprilhäxan. Tematiskt och lite stilistiskt också. Sjukhusscenerna, du vet.

        1. Stackars bok som verkar vara så drabbad! Men jag förstår precis, ibland behöver man få alla måsten ur världen först.

          Ja, jag tänkte också på Aprilhäxan hel del – speciellt nu när du nämner sjukhusscenerna! Och Slumpvandring som sagt, känns som att den ligger tematiskt nära båda de böckerna.

          1. ”Tvingade” mig själv att börja igår kväll och är väldigt glad att jag gjorde det. Det här kan bli riktigt, riktigt bra! Tänker också väldigt mycket på Aprilhäxan när jag läser, förmodligen för att jag tycker att det är hennes hittills bästa bok och att jag alltid önskar att varje ny som kommer ska vara lika bra.

            Lämnade de bortspolade ungdomarna i Den gröna cirkeln för ännu ett oväder i Moderspassion. :-) Mycket regn blir det.

            1. Aprilhäxan är verkligen fantastiskt bra. Fast jag kan inte påstå att jag har läst något av Majgull Axelsson som inte varit bra, hon är en väldigt jämn författare.
              Jag sträckläste ut hela boken på mindre än ett dygn, det säger ju något om hur bra jag tyckte att det var. :)

  2. Jag läste hennes ”Aprilhäxan” för jättelängesedan. Lite urban fantasy utan att författaren själv förstod det, tror jag… Det var också sådant som fick mig att tänka att fantastik inte behöver följa någon mall, utan man kan skriva vad som helst inom det fältet.

    1. Det finns en hel del magiska/övernaturliga inslag i Majgulls Axelssons böcker faktiskt. Spöken, häxor, andar… Och jag tror att många som läser henne inte heller tänker på de inslagen som fantastik, för att resten är så realistiskt.
      Jag gillar verkligen att hon är så bra på att skriva om klass, att det är en så stor del av hennes skildringar. Vad man får med sig för socialt och kulturellt arv från sin uppväxtmiljö och så, det är hon ruskigt bra på att beskriva.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s