Sookie, döden & co

(Eftersom det här blogginlägget handlar om tionde boken i en bokserie så innehåller det självklart SPOILERS för de som inte har läst tidigare Sookie Stackhouse-böcker)

En Sookie Stackhouse-bok är en Sookie Stackhouse-bok är en Sookie Stackhouse-bok. ”Dead in the Family” är den tionde boken av Charlaine Harris om den tankeläsande servitrisen Sookie. För den som har läst de föregående nio böckerna är det inte mycket nytt under solen, Harris kör sitt koncept och den som inte gillar det lär inte ha läst de tidigare böckerna heller. Man vet vad man får när man läser Charlaine Harris böcker, på gott och ont.

Fast precis som vanligt är det faktiskt inte. I förra boken, ”Dead and Gone” råkade Sookie riktigt illa ut. Nog för att hon är illa ute i varje bok, men denna gång har hon fått både fysiska och psykiska men. Sookie är helt enkelt inte sitt vanliga soliga jag i den här boken, utan har blivit både räddare och hårdare. En utveckling som kanske inte gillas av alla, men jag tycker att den är väldigt bra. Karaktären Sookie har utvecklats förvånansvärt lite med tanke på allt hon har gått igenom sen hon första gången träffade vampyren Bill utanför baren hon jobbar på. Men i den här boken alltså, här börjar det märkas ordentligt att allt våld satt sina spår, och att hon lider av posttraumatiskt stressyndrom.

Tyvärr tycker jag inte att själva storyn är lika intressant som Sookies karaktärsutveckling. Den är lite splittrad, med flera olika trådar som inte håller ihop särskilt bra och som inte känns så spännande. Det är synd, för jag skulle verkligen ha velat se nya arga Sookie in action i en mer angelägen plot.
Efter att ha hört från Sookie-fantasten Lingonhjärta i en kommentar till ett True Blood-inlägg att det kanske bara blir två böcker till (efter den senaste, ”Dead Reckoning”) så tänker jag att det kanske är skälet till att den här boken är lite splittrad. För det känns väldigt mycket som att det är många olika trådar som knyts ihop i den här boken, många bihistorier som flätas samman. Vilket inte nödvändigtvis är en dålig sak i sig, men det gör att ”Dead in the Family” inte blir den allra mest spännande av Sookie-böcker.

Men, som jag inledde detta inlägg, så är ju en Sookie Stackhouse-bok en Sookie Stackhouse-bok. Vilket innebär att trots att historien inte är den bästa så är det omöjligt att ha tråkigt i sällskap med Miss Sookie och ”dead in the Family” är följaktigen ingen usel bok. Mer en mellanbok i en bokserie som innehåller sina toppar och dalar.

Charlaine Harris – Dead in the Family (Ace Books, 2011)

Annonser

4 comments

  1. Jag påbörjade faktiskt ”Dead in the Family” för ett litet tag sedan, ungefär samtidigt som jag såg tredje säsongen av True Blood, men lade undan den ganska snabbt då jag upptäckte att min hjärna inte kan se en historia berättas i tv-format och en i bokformat med samma karaktärer samtidigt. Kanske dags att ta upp boken igen nu då :)
    Har du sett första avsnittet av fjärde säsongen förresten?

    1. Det blir ju onekligen lite märkligt att läsa om samma karaktärer som man ser tv-serien m. Jag gjorde just den saken med ”Game of Thrones” och det blev väldigt skumt, speciellt där serien och boken skiljer sig väldigt mycket åt…
      Jag har sett första avsnittet, ja. Inledningen var ett enda långt wtf-moment för mig, hoppas att resten av säsongen blir bättre än så. Ska se vidare på serien så snart jag är tillbaka i Sverige igen.

  2. Åh vad roligt att jag blir omnämnd som Sookie-fantast. Jag tackar, bockar och bugar :)
    Håller helt med dig om att den här är mer splittrad än de andra men att Sookie alltid är en Sookie. I bok 11 tar böckerna en liten riktning. Måste vara hemskt svårt att knyta ihop så många böcker bara sådär.

    Såg förresten första avsnittet av säsong fyra och har bara en sak att säga: wtf? Än så länge stämmer ingenting med bok fyra som har blivit utlovat. Men det kommer väl…I hope, I hope…I hope…

    1. Men du ÄR ju en Sookie-fantast! :)

      Jag tänker också att det måste vara svårt att knyta ihop en så lång bokserie på ett bra sätt. Det har ju varit en mängd olika sidohistorier, och jag vill gärna att serien ska kännas ordentligt avslutad när den väl är klar. Men jag tror att Harris kommer att lyckas knyta ihop säcken, hon har förmodligen stenkoll på alla olika storylines. :)

      Jag kände exakt samma sak när jag såg första avsnittet. Förhoppningsvis blir resten av säsongen bättre, men den verkar ju inte ha mycket gemensamt med bok nummer fyra direkt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s