Alla döda små djur

Jag gillar Hanna Hellquist. Jag brukar läsa (och gilla) hennes krönikor i DN och jag brukar skratta åt henne när hon är med i Morgonpasset i P3. Jag gillar hennes dialekt och hennes humor och har i det stora hela fått intrycket av att hon är en skön typ som det förmodligen är väldigt roligt att dricka vin med.
Så det känns lite jobbigt att jag inte gillar ”Karlstad Zoologiska”. Lite taskigt nästan. För om jag gillar hennes krönikor så borde jag ju inte bli besviken, för att travestera en av omslagsblurbarna.

Ett av problemen ligger i att Hellquist är just krönikör. Istället för att vara en enhet så känns ”Karlstad Zoologiska” som en samling löst sammanhängande krönikor. Vilket fungerar ett tag, innan det blir uppenbart att det inte kommer bli mer än krönikor av det hela. Ibland sorgliga, ibland roliga, men på det hela ganska pladdriga krönikor.
Jag hade hoppats att Hellquist med den här boken skulle ha gjort en mer skönlitterär bok. Att hon skulle ha släppt sargen och sitt beprövade krönikeformat, vågat ta ut svängarna lite mer. För trots ett intressant ämne och en intressant författare så når inte det här ända fram.

Jag har ett till problem med den här boken, som inte på något sätt är Hellquists fel. Det handlar om att jag avskyr att läsa om djur som plågas. Jag vet att många av mina bokbloggarkollegor som är föräldrar ogillar böcker där barn far illa, men för mig är det alltså djur som är det värsta. Det här gäller de flesta djur, även om jag har allra svårast för att läsa om kattplågeri.
Och i ”Karlstad Zoologiska” dör det djur i mängder. Det är undulater som trampas ihjäl, musungar som blir ormmat, rävvalpar som skjuts, döda kattungar på komposten och favorithundar som dödas i skogen. Det är så många olika sorters djur som dör eller försvinner eller bara ignoreras att jag blir helt matt. Det är ju vad boken till stor del handlar om, pappan och hans tvångsmässiga behov av att skaffa sig alldeles för många djur, men efter inte ens ha läst halva boken har jag fyllt min kvot av döda djur så att det räcker för resten av året. Det blir för mycket. För sorgligt. För… onödigt.

”Karlstad Zoologiska” var för mig ingen rolig bok. Visst finns där absurda passager som jag inte kan låta bli att fnissa åt och visst finns det humor och värme i detta sorgliga fadersporträtt. Men det enda jag kan tänka på när jag ser boken är ett gigantiskt led av alla de döda djur som förekommer i den och som dog helt i onödan bara för att en ganska störd man tyckte att det var hans rätt. Inte det minst roligt, faktiskt.

Hanna Hellquist – Karlstad Zoologiska (Bonnierpocket, 2009)

Annonser

14 comments

  1. jag har funderat på att läsa den, men avskräckts av eventuellt djurplågeri, nu vet jag att jag ska låta bli den. jag gillar hanna men djur är heligt. mår dåligt bara av att läsa din recension här.

    1. Jag får fortfarande lite dåligt när jag tänker på vissa delar av boken. Som undulaterna. :/ Plus det faktum att Hanna får en massa uppmuntran när hon är med och dödar7fångar/smugglar djur.
      Läs den inte!

  2. Får man inflika och fråga vad du tycker om Murakamis Kafka på stranden där en av antagonisterna är kattnappare?

    1. Det är inte min favorit-Murakami, men jag gillar den rätt bra. Mycket på grund av katterna, faktiskt.
      Jag tror det beror dels på att Murakamis böcker inte är så vardagsnära, det blir lättare för mig att stå ut med kattplågeriet om det sker i en magisk realistisk värld där det finns personer som kan prata med katter. Katterna blir där mer karaktärer i sin egen rätt än bara oskyldiga offer.

  3. Konstigt nog har jag inga problem att läsa om småbarn som far illa (bara inte IRL på nyheterna men i litteratur), men djur som far illa klarar jag helt enkelt inte av.

    Starkt av dig att klara av att läsa klart den. Men du kanske är den sådan som måste läsa klart det du börjat på? Jag var så förut tills min make började ge mig så pass mörka böcker att jag var tvungen att ändra min tidigare läsalltidklartdetdupåbörjat-policy. :-)

    1. Jag läser ju mycket skräck och våldsamt och ångestfyllt men just djurplågeriet är min akilleshäl. Klarar inte av det!

      Jag är absolut en sådan som måste läsa klart det jag har börjat på. På gott och ont (men mest ont tror jag). Jag tänker ibland att jag borde bli bättre på det där att lägga ifrån mig böcker jag inte gillar, men det slutar alltid med att jag läser klart ändå.

  4. Ja, djurplågeri är ju in akilleshäl också. Bra att veta att man absolut inte ska läsa den här då. jag trodde när jag sågdin rubrik att du skulle skriva om den fina gamla bilderboken med samma namn.=) Tji, fick jag, och ångest istället.

    1. Jag snodde rubriken från den fina bilderboken, som jag gillar. :) Men det ÄR verkligen extremt många döda små djur i den här boken, så det kändes ganska passande.

  5. Men hu! Jag älskar Hannas krönikor i DN men har fruktansvärt svårt för döda, skadade, sjuka eller på något sätt lidande djur (särskilt katter). Faktum är att det var just detta som avskräckte mig från att läsa Karlstad Zoologiska när den kom ut. Har jag drömt det här (önskedröm?), eller ska hon nu skriva en roman?

    1. Jag hade lite svårt för Andreas Romans ”Mörkrädd” för att jag oroade mig så för katten, men det här är mycket värre! I en skräckroman kan jag stå ut med det, men det här var ju som en enda kavalkad av stackars plågade djur…
      Åh, en roman? Jag hoppas att det inte var en dröm, för jag skulle väldigt gärna vilja läsa en roman av henne.

  6. nej, kattplageri gar helt bort, det gar liksom inte! Madde sjukt illa nar jag laste ”Sex liter luft” och huvudpersonen stangde in en katt i en lada ute i solen och vantade pa att den skulle do…. Det ar bland det varsta jag vet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s