Kattliga rekommendationer

Nu börjar jag bli hjärtligt trött på min tredje och sista tegelsten. Jag är på sidan 400-någonting och historien har ännu inte kommit igång riktigt, utan återberättas fortfarande genom att en person återberättar ett brev där det återberättas ännu ett brev. Denna berättargrepp dödar effektivt all spänning, och en vampyrroman utan några som helst skräckinslag är inte riktigt min kopp med te…

Mitt bokorakel till katt rekommenderar att jag istället läser ett nyinkommet recex:

Hur tycker ni jag ska göra? Kämpa vidare med tegelstenen, eller ta en paus i den läsningen och istället lyda kattens råd?

31 kommentarer

    1. Jag har också läst väldigt varieande omdömen om ”Corpus delicti”. Vilket självklart gör att jag blivit ännu mer nyfiken på just den boken, även om jag misstänker redan nu att jag kommer tillhöra den lite mer positiva sidan…

    1. Jag kan gilla långsamma böcker ibland, om det är en långsam story som berättas (eller hur man nu ska förklara det). Typ en sömning by eller liknande. Men en seg vampyrroman…. gör inte direkt susen för mig.

      1. Nja.. alltså det finns långsamma och så finns det Långsamma. Jag behöver inte få action hela tiden, men det måste finnas ett driv som för historien vidare och som håller mig kvar.

        Så jag menar långsam som i tråkig, kanske. Det händer ingenting. Man står och stampar, blir otålig, uttråkad, less och lite förbannad. Även om det är en mjuk och finstämd ballad som spelas, så måste det finnas någon slags hörbar rytm.

        1. Ja, precis så! Ibland blir det bara frustrerande när det går för långsamt. Som när det dyker upp en massa lyriska miljöbeskrivningar mitt i något egentligen spännande skede…
          Mitt största problem med ”The Historian” är berättarperspektivet, men långsamheten är också ett irritationsmoment.

  1. Byt bok om du inte har fastnat är min rekommendation. Risken är att du inte kommer tillbaks till boken :) men vad gör det om du inte ”gillar” den ändå? :)
    Äh byt bok och kom med en recension på Corpus Delicti vetja!

    1. Eftersom det inte är ett recex utan en helt frivilligt vald bok så KAN jag ju faktiskt sluta läsa den om jag vill, det har jag knappt ens tänkt på. ;)
      Men byta bok blir det nog ändå. Ett tag.

      1. Det var PRECIS därför jag frivilligt gav upp den underbara guldsits som jag ”hade” för fem år sedan (i e jag fick recex). En recensionsbok kan man ju inte bara sluta läsa. Jag fick ont i magen av att såga böcker, speciellt de som var skrivna av svenska författare.

        1. Mjo precis. Jag försöker vara lite restriktiv med att fråga efter recex. Jag varken vill eller hinner läsa allt så jag satsar på det jag verkligen är intresserad av, för även om jag tycker att det kan vara rätt roligt att skriva sågningar så vill jag ju inte ödsla tid på att läsa böcker jag ogillar.

  2. *skriiiiiiiiik* Corpus Delicti! Lyllo! LÄÄÄÄÄS. Antingen fastnar man ganska snabbt i Historikern, eller så gillar man den inte, bara. Du gillar den inte. Skit i den.

    (fast LITE dum är du. jag ÄLSKADE den!)

    ;)

    1. Jag tror nog att det är lite så med ”The Historian” jag med. Antingen fastnar man direkt eller så går man vilse i narrativet precis hela tiden…
      Jag tar en ”Corpus delicti”-paus och återkommer sen med nya krafter!

  3. Är inte en film intressant efter fyrtio minuter så stäng av, är en teveserie inte fängslande när man genomlidit nästan tre säsonger (angel) så lägg ner, är en bok inte bra efter halva så lägg ner helt och hållet.
    Tycker det finns för mycket bra att läsa för att ödsla sin tid på skräp.

    1. Jag har inga problem att sluta se filmer eller tv-serier som inte lever upp till färväntingarna. Angel är en serie jag önskar att jag hade slutat se efter någon säsong bara (men iofs finns det några avsnitt i de sista säsongerna som nästan når upp till Buffy-höjder). Heroes såg jag bara en säsong av, är mycket nöjd med det beslutet.

      Men böcker har jag svårare att släppa av någon anledning… Även om jag inte gillar dem. Får se hur jag gör med ”The Historian” men just nu känns det som att jag har minst tio böcker hemma jag hellre vill läsa.

      1. Ja vad är det där med att man kan dumpa tv-serier hur snabbt som helst men att man håller på i evigheter med en bok och tänker att den kanske överraskar positivt mot slutet. När gör de egentligen det…?

        1. Haha, jag vet inte. Jag tror att det har något att göra med att den där abiliofobin inte bara handlar om en skräck över att inte ha något att läsa hemma utan också en skräck över att eventuellt missa något bra om man slutar läsa i förtid…

      2. Ja Heroes såg jag också bara en säsong av… Eller kanske lade jag ned den innan.
        Jag hade dille på det förr, att läsa ut böcker jag påbörjat men det har släppt.

        Sen är det ju tur ibland att man härdar ut, Lisleys Story tyckte jag var seg och sentimental de första hundra sidorna och jag tyckte det var för många lösa trådar, men därefter blev jag våldsamt fast. I slutändan en av de bästa böcker jag läst senare år, kanske överhuvudtaget.

        1. Jag håller med helt och hållet om Lisey’s story. Segt och sentimentalt i början, men det hela utvecklades till en av de bästa King-böckerna jag har läst. Där är jag glad att jag höll ut!

          Tunnare böcker brukar jag kunna läsa ut även om de känns tråkiga, mest för att jag tänker att det ändå går så fort att läsa. Men en tegelsten som inte känns lockande när man har kommit halvvägs? Njae.

  4. Jag tycker katten ser väldigt bestämd ut så det är nog säkrast att du byter bok… Jag hoppas dock att du återvänder till tegelstenen sen eftersom du ju är min ”förläsare” där ;) Å andra sidan är ju inte dina upplevelser efter 400 sidor särskilt uppmuntrande och man ska ju inte plåga sig. Och en vampyrroman utan spänning? Låter helt förryckt om du frågar mig.

    1. Ja, annars vet man ju aldrig vad hon kan ta sig till…

      Som historisk roman är väl boken helt okej, men som vampyrroman… funkar den inte riktigt för mig. Men det beror nog mycket på vad man har för preferenser, för mig går det alldeels för långsamt.
      Jag får se om jag återvänder till den eller ej, just nu är jag mest glad för pausen.

  5. Is a cat ever wrong?

    Jag tycker Historian var lite överskattad, och ”spännande” är väl inte riktigt ordet som beskriver den. Jag gillade den rätt bra utan att bli begeistrad, vilket tydligen är ovanligt, för folk brukar antingen ha den som favoritroman, eller hatroman. Men dina inlägg om den påminner mig om att det var mycket brev i brev i brevet… Inget actiongrepp direkt.

    Men om du bestämmer dig för att fortsätta läsa Historian kan du skicka över Zeh-romanen till mig, jag kan nog klämma den rätt snabbt och så kan du få tillbaks den när du är klar med vampyrerna :-D

    1. Not according to the cat…

      Jag tror att jag hade väntat mig något annat av the Historian. Vissa saker hillar jag, men berättandet blir lite för omständligt. Plus de där breven inuti breven inuti breven – ett mycket tröttsamt berättargrepp.

      Jag tycks klämma Zeh rätt snabbt själv, får se om jag tar en till omgång med vampyrerna när jag är klar med den. ;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s