Svart på vitt

Det är ju så omåttligt intressant det här med bloggstatistik.
När jag flyttade bloggen från blogg.se till WordPress, så fick jag till min stora glädje inte bara en oändligt mycket bättre blogg utan också en massa bloggstatistik på köpet. Som att se vad folk har googlat på för att hamna på min blogg – en källa till stor glädje nästan dagligen. Jag skulle kunna skriva ett helt inlägg enbart om folks bisarra googlingar, men tills vidare kan jag bara konstatera att
1. folk kan inte stava
2. folk kan inte googla
3. du kommer inte att kunna fuska på din gymnasieuppsats genom att försöka googla fram svaren, det går snabbare att faktiskt läsa boken

En intressant sak med att tvingas byta bloggtema är att jag råkade välja att ange hur många inlägg som finns i en viss kategori. Mycket intressant må jag säga. Exempelvis låter det ju närmast patologiskt att jag har skrivit 152 bokrecensioner på drygt ett och ett halvt år, men å andra sidan så har jag ju läst bra mycket fler böcker än så under den tidsperioden, så jag har faktiskt varit ganska återhållsam.

En kategori som däremot har blivit lite orättvist bortglömd, har jag märkt, är den som heter ”Klassiker jag inte har läst”. Jag hade stora planer för detta bloggprojekt där jag drog igång det, men hittills innehåller kategorin bara 5 ynka inlägg. Så nu ska det bli bättring!
Här ska det letas reda på högar med klassiker som jag inte har läst, av olika skäl. Tips på böcker som borde föräras ett inlägg motagges tacksamt! Ju dammigare desto bättre!

Annonser

17 comments

  1. Jaaaaa! Jag väntar spänt på fortsättningen på Klassiker-serien!

    (Annars känner jag starkt igen det där med att man drar igång nåt tema eller bloggprojekt som rinner ut i sanden… Men om man själv glömt bort att följa upp det hela, har nog de flesta andra det också.)

    1. Jag har några goda kandidater, som bara väntar på att få omskrivas. Bland annat några barnklassiker, faktiskt.

      Men du har så rätt i det du skriver – de flesta bloggprojekt börjar storstilat, för att bara rinna ut i sanden. Det blir ju lätt så, när det gäller en blogg, att man låter lusten styra mycket mer än tvånget. Vilket är rätt trevligt för det mesta. :)

  2. Du kanske kan läsa ngn utav de här dammiga, kvinnliga svenska författarna som ingen har hört talas om men som alla är 1800-tals författarinnor. Frågan är varför man inte har hört talas om de, de manliga 1800-tals författarna har man ju hört till leda.

    De finns i pocket på Bokus hela bunten.

    Emelie Flygare-Carlén
    Stina Aronson
    Victoria Benedictsson

    1. Aronson hör till mina favoriter, så henne har jag ju läst. Samma med Benedisctsson. Men Flygare-Carlén har jag inte läst, och det vore ju faktiskt väldigt intressant med ett inlägg om varför så många av de kvinnliga 1800-talsförfattarna glömts bort medan de manliga tokhyllats. Bra tips!

  3. Jag tyckte också om Klassiker-serien och ska försöka hitta någon riktigt dammig gubbroman du kan läsa och recensera! Själv skrev jag i bloggen att jag skulle göra en omläsning på Röda Rummet men det har inte blivit av. Det känns ibland som att man har så lite tid i vardagen och då vill man inte slösa bort den med världens torraste bok som är en plåga att ta sig igenom.

    1. Jag tänkte tillbaka på littvetkursen lite och kom på flera böcker därifrån som jag inte har skrivit om… En viss lärare där hade ju verkligen en förkärlek för dammiga gubbar, så hon lär få en rejäl släng av sleven.

      Jag håller med helt! Det är ingen idé att läsa en bok som verkar tråkig bara för att det är en klassiker, det måste ju finnas fler skäl än så att lägga lästid på en bok?

    1. Jag tror att jag började skriva mer om vad jag läser än vad jag inte läser, att det var mycket därför den serien föll i glömska även för mig. Men jag ska försöka mig på ett återupplivningsförsök nu, jag har saknat att ifrågasätta litteraturkanon. ;)

  4. Är det egentligen någon som har läst Moby Dick, undrar jag som har den boken som litterär nemesis. Har försökt tre eller fyra gånger och det går bara inte. Det är för jävla tråkigt helt enkelt. Och nu har min kille köpt en t-shirt med Moby Dick på, så den går liksom och hånskrattar åt mig här hemma. Ett inlägg om den skulle därför vara en stor tröst.

    1. Jag har inte ens gjort ett försök, om jag ska vara ärlig. Aldrig ens sneglat på omslaget och tänkt ”Kanske det?”. Men en utmärkt kandidat verkar den ju vara i all sin tråkighet, jag borde kanske gå till närmaste bibliotek och bläddra lite i ett exemplar och se om fördomarna bekräftas?

  5. Apropå sökningar. Idag är det nån som sökt på ”var har hans känslor tagit vägen”. Hon kommer inte att få några svar på min blogg, stackars liten.

    1. Naaw… Stackars liten, verkligen.
      Jag får ganska många frassökningar till min blogg, som inte har något alls med bloggen att göra. Har lust att hytta lite med fingret och påpeka att det minsann blir mycket lättare att googla om man använder citationstecken runt ett citat…

    2. Jag blir också alldeles gråtfärdig!

      Fast samtidigt måste man ju fundera över varför man alltid ska fråga ”andra” var ”hans känslor” har tagit vägen. Varför googlar man inte direkt på ”var har dina känslor tagit vägen?” (eller kanske ”vad känner du för mig?”).

      För hur ska nån annan kunna veta vad han känner?

      (Eller räknar man med att hamna på ”den andra kvinnans” blogg?)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s