Undergångsstämning à la King

Den börjar lite som en spökhistoria i typisk haunted house-anda, Stephen Kings ”Staden som försvann” (”Salem´s Lot”). Första delen inleds till och med ett citat från en av de allra mest kända haunted house-böckerna, Shirley Jacksons ”Hemsökelsen”.
Författaren Ben Mears flyttar tillbaka till staden Jerusalem’s Lot, där han tillbringade en tid som barn, för att skriva en roman. Men också för att samtidigt ta itu med ett av sin barndoms största trauman, nämligen en syn han hade i stadens spökhus. Nu funderar Ben på att försöka hyra huset, medan han skriver boken som ska bearbeta barndomsminnet.
Problemet är bara att huset är sålt – och de nya ägarna verkar inte direkt vara några trevliga grannar. I det fridfulla och idylliska Salem’s Lot börjar personer försvinna eller uppföra sig konstigt, och allting tyder på att de nya ägarna av Marstens hus ligger bakom det.

I ”Staden som försvann” har King gjort sin egen tolkning av den klassiska vampyrmyten. Vampyren Barlow är en typisk Dracula-gestalt; arrogant, rik, mäktig och av obestämt östeuropeiskt ursprung. Vampyrerna besitter de bland vampyrer mest vanliga egenskaper – de dricker blod, sover helst i en kista i källaren (men kan nöja sig med ett gammalt klädskåp eller en krypgrund om det kniper), kan flyga och är i allmänhet blekhudade, huggtandade och övernaturligt starka.
Boken hade kunnat bli en ganska tråkig Dracula-epigon om det inte är för att King helt enkelt tar alla dessa klassiska Dracula-ingredienser och planterar dem i en typisk kingsk småstad i Maine. Han målar upp en psykologiskt trovärdig och ganska trivsam miljö, full med intressanta karaktärer och småstadsoriginal, män som hamnat på dekis, alkoholiserade präster och white trash-mammor i husvagn. En stad ungefär som vilken som helst, fast ändå otvivelaktigt kingsk. Och så slänger han in en vampyrepidemi mitt i och hela hans så noga utmejslade miljö bara faller ihop.

Det mest obehagliga i ”Staden som försvann” är just stadens långsamma försvinnande.
Visst är vampyrerna rätt obehagliga typer, men de är tämligen förutsägbara. Barlow är ondskefull, men hans agerande är långt ifrån lika blodisande som de olika bikaraktärer som vi lärt känna tidigare i boken och som nu dyker upp som ett skal av sina forna jag, beredda att döda sin närmaste familj för att få blod. Och efter varje natt har några fler invånare försvunnit, några fler hus tömts på liv, någon mer affär stängts igen utan förvarning, medan de kvarvarande invånarna i staden försöker fortsätta sina liv som om inget hade hänt.
Det är denna beskrivning av en hel stads undergång som gör ”Staden som försvann” väl värd att läsa. Vampyrer i all ära, men det är den krypande undergångsstämningen och psykologiska terrorn som Kingen är så bra på, och som han bemästrade redan här i sin andra roman.

Det har gjorts två filmatiseringar av ”Salem’s Lot”, en 1979 och en 2004, men båda är tyvärr rätt usla. Detsamma gäller uppföljaren ”Return to Salem’s Lot” från 1987.
Läs boken istället, den är bra mycket kusligare än någon av filmatiseringarna.

Stephen King – Staden som försvann (Bra böcker, 2010)

Advertisements

26 comments

    1. Jag missade just den här under min första King-period i tonåren, men jag misstänker att jag nog hade tyckt att den varit alltför seg och med för få monster om jag läst den då.
      Men den är väl värd en genomläsning!

  1. Åh! Nu blir jag ännu mer sugen på att läsa om den. Jag måste nog flytta upp den några snäpp på listan. När det gäller filmatiseringar av King’s böcker är de allra flesta rena skräpet tycker jag. The Shining med Jack Nicholson är nästan den enda som är riktigt bra. Tycker jag.

    1. Jag tycker också att Kubricks ”The Shining” är riktigt bra. Men många av Stephen Kings fans och inte minst Kingen själv avskyr den för att den skiljer sig så mycket från originalet… Jag tycker att Kubricks tolkning är bra, men kan verkligen förstå att en författare blir förbannad när regissören tar sig stora friheter med ens roman.

      ”Det” och ”Pestens tid” gillade jag också när de gick som miniserier för länge sen. Men jag misstänker att jag inte skulle tycka att det var lika bra om jag såg det idag…
      Annars är nog ”Stand by me” min absoluta favorit när det gäller King-filmatiseringar.

  2. Ingen filmatisering går att jämföra med böckerna. The shining är den uslaste av dem alla. Det tyckte till och med King själv. Vad är det med det talande fingret? Det finns ju även några noveller som återknyter till Salems lot (minns inte vad den heter nu dock) och den försupne prästen återkommer i Mörka Tornet-serien. Det gillar jag!!

    1. Tyvärr så är ju de flesta filmatiseringar av Kings böcker riktigt dåliga. Lite konstigt, för materialet är oftast väldigt bra. Jag gillar som sagt Kubricks ”The Shining”, men jag har full förståelse för alla som hatar den.

      Det är rätt kul att King lägger in små metatextuella blinkningar till andra romaner i sina texter. Huvudkaraktärer i en bok gör små gästspel i andra, sånt är klart uppskattat!

      Jag gillar verkligen Fader Callahan, så det är lite extra roligt att just han dyker upp! Jag har faktiskt inte läst något i Det mörka tornet-serien, förutom några böcker som är löst anknutna till samma mytologi, som Hjärtan i Atlantis (Low men in yellow coats). Det lär ju bli ett läsprojekt någon gång i framtiden… :)

      1. Jag hade mörka tornet-serien som läsprojekt förra sommaren. Är glad för din skull som har det framför dig! De låga männen dyker upp i nån annan bok också har jag för mig. Minns inte vilken nu dock.

        Jag hatar nog mest ”The Shining” för att de använt pekfingret som en symbol för hemliga kompisen och att de tagit bort nästan alla läskiga delar!

        1. Nästa sommar kanske blir en King-sommar istället för en vampyrsommar? Det vore ett roligt projekt, men frågan är bara om jag orkar vänta tills dess med att läsa böckerna. ;)

          Jag tror att det är lättare att gilla Kubricks film om man inte har läst boken, för då ser man inte alla ”felen” där han har ändrat.

          1. Tycker du ska ta en King-höst i stället!! Har just listat mina tre King-favvisar på min blogg! Jag älskade ”Varsel” så kanske skulle jag gillat filmen bättre om jag aldrig läst boken innan. Antagligen! Såg ”Det” lång innan jag läste boken och filmen är fortfarande bra medan boken är 100000 ggr bättre såklart.

      2. Alltså, grejen med alla King-filmatiseringar är att om King varit på nåt sätt inblandad i skapandet av filmen (förutom att han skrivit bokförlagan då) så blir det skit av det hela. Han är en fantastisk författare men han har inte en susning om vad som gör sig bra på film. Case in point, The Shining – den andra versionen med Rebecca de Mornay är så sjukt dålig, och det är den versionen som King skrev manuset till och som följer boken mest exakt. Tyvärr funkar inte samma saker i filmer som i böcker, därför är Kubricks version så oändligt mycket bättre (IMO) trots att den inte strikt följer boken.

        1. Jag har (som tur är) inte sett den andra versionen, men den verkar rätt usel den med. Det är rätt tråkigt att oavsett hur bra en King-bok än kan vara, så blir filmatiseringen av den helt värdelös.

          ”Carrie” är ett av undantagen, men de är inte särskilt många.

  3. Nämen, Shirley Jackson igen! Jag kommer precis från ett inlägg på Butter tar ordet där vi talat om henne. Den där ”Hemsökelsen”, är det den som finns i många antologier? Eller är det rent av en roman?

    Kings bok låter bra. Men jag vet inte om jag kan läsa den utan att se Rob Lowes ansikte framför mig och då går det liksom inte att vara rädd, jag blir bara full i skratt. :-)

    1. ”Hemsökelsen” heter ”The Haunting of Hill House” på engelska och är en roman. Jag har hört talas om den hur många gånger som helst, via bl.a. Stephen King och Neil Gaiman, men har inte läst den själv. Men den räknas som en av de viktigaste spökromaner som kommit ut under 1900-talet (den kom ut 1959).
      Nu blir jag nyfiken på diskussionen hos Petter, ska genast gå dit och se om jag inte kan lägga mig i. ;)

      Haha, Rob Lowe är ju inte direkt det man vill se framför sig när man läser en bok. Jag tror inte att jag skulle kunna läsa Pestens tid utan att se honom framför mig, om jag ska vara ärlig. ;)

  4. Den där har jag också köpt! Köpte den, Pestens tid, Under the dome och Död zon. De andra har jag redan hunnit läsa. Men först ska jag avsluta ”Stalins kossor”, den är verkligen bra. Fast den var kanske inte semesterlektyr direkt.

    1. ”Under the dome” är jag väldigt sugen på, men jag får nog vänta lite tills jag har tid med en riktig tegelsten. De är svåra att bära med sig, kräver en hel del tid i hemmet. :)
      ”Stalins kossor” ligger i min läshög och väntar. Verkar himla bra, men passar kanske bättre som höstläsning än som sommarläsning?

  5. Stalins kossor passar nog bättre till hösten egentligen ja, eller bara inte på semestern. Den är ju rätt tung, på sitt sätt. Under the Dome rekommenderar jag verkligen! Jättebra bok! Den var helt i klass med Pestens tid och andra av Kings tidigare klassiker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s