Månad: juli 2009

Nervigt skrivet om kärlek och ångest

Omslag: Alfabeta press

Omslag: Alfabeta press

”Sen tar vi Berlin” är Moa-Lina Croalls debutroman. Den handlar om Lou, som tappat fotfästet och riktningen i tillvaron. Helt spontant bestämmer hon sig för att fly sin inrutade tillvaro i Malmö, och åker istället till Berlin med bästa vännen Julia. Här möter hon inte bara friheten och den kreativitet hon saknat utan också den stora kärleken i form av den mystiska Sarah.

Croall har ett bra driv i sitt språk, det känns äkta och varken utstuderat stilistiskt eller såpass förenklat att det blir tråkigt. Karaktären Lou lyckas med att vara samtidigt frustrerande och sympatisk, på ett sätt som verkligen fungerar. Henhens alkoholproblem, ångestattacker och dåliga självförtroende blir inte bara attribut utan en viktig del av hennes personlighet.
Det ockuperade hus som lou och Julia flyttar in i är beskrivet så väl att jag misstänker att författarinnan själv har tillbringat mer än en natt i någon feministisk squat i Berlin. Det är skitigt och kallt, men samtidigt fullt av den där efterlängtade friheten.
Det är när det kommer till Sarah som jag känner att Croall börjar slira lite. Som jag skrivit förut så är jag den första att välkomna fler litterära kärlekshistorier med icke heteronormativa inslag. Men här blir det bara lite för mycket. Sarah visar sig bära på en mörk hemlighet, vilken tyvärr känns långt ifrån trovärdig. Det blir helt enkelt lite för mycket och lite för melodramatiskt.

Trots att ”Sen tar vi Berlin” tappar mycket av sitt driv under den sista delen av romanen, så gillar jag ändå boken. Den känns ärlig, och det är en kvalitet som många romaner tyvärr saknar.

Moa-Lina Croall – Sen tar vi Berlin (Alfabeta, 2006)

Jag – en Buffynörd

buffyboxar

buffyboxar

Jag hade egentligen tänkt skriva ett långt inlägg om de Buffy-album jag köpte i Oxford, och om Buffy i graphic novel-format över huvud taget. Men så igår fann jag de fantastiskt billiga Buffy-boxarna ovan på Rusta (!) och min inre Buffy-nörd vädrade plötsligt morgonluft som aldrig förr.
Ja, det är sant.
Jag är en Buffy-fantast av stora mått.
Jag fastnade redan när jag såg det första avsnittet som sändes i Sverige, och följde sedan serien under bakfulla söndagseftermiddagar utslagen i den sunkiga veloursoffan som fanns i kollektivet jag bodde i då. Ingen jag kände, förutom vännen J, förstod min besatthet. Det dröjde faktiskt många år innan jag lärde känna andra Buffy-fans eller folk jag kände började följa serien.

Nu verkar det som att den svenska distributören av denna genialiska serie sänkt priserna rejält. De flesta återförsäljare på nätet säljer för runt 150 kr per säsong, och det är värt varenda öre. Jag lovar.

Ännu en söndagsenkät (courtesy of Snowflake)

Jag sitter och försöker lära mig WordPress, och ska snart övergå till att såga locust i Gears of War 2. Men först tänkte jag hinna med en liten söndagsenkät:

En författare som är värd mer uppmärksamhet: Stina Aronson
En överskattad författare: Det finns så många! Stieg Larsson är ett bra exempel.
En lyckad filmatisering: (av en bok) ”Timmarna” tyckte jag var helt fantastisk både som film och som bok
En lyckad tv-serie: (baserad på en bok) Dexter
En bok jag lärt mig något av: Alla bra böcker lär man sig väl något av. Men om det menas att lära sig något konkret så… ”Rosens namn” av Umberto Eco kanske?
En må bra-bok: Douglas Adams ”Liftarens guide till galaxen” får mig alltid att fnissa
En bok jag gärna ger bort till ett barn: Någonting jag själv läste och älskade när jag var liten. Eller Harry Potter kanske, om barnet är tillräckligt gammalt för det.
Av författarna som kommer till Internationell Författarscen i höst är jag mest nyfiken på: Jeanette Winterson

Enkäten finns hos Snowflakes in rain om du också vill fylla i.

Total igenkänningsfaktor

Omslag: Alfabeta press

Omslag: Alfabeta press

Jag undrar om jag skulle ha blivit så handlöst förälskad i Lavinia Greenlaws ”Musikens betydelse för flickor” om jag inte hade känt igen mig så totalt i den unga Lavinia. Trots att hon växer upp många år innan jag själv gör det, i ett annat land och med helt andra familjeförhållanden så finns det så många små detaljer i boken som får mig att känna att:
”Ja! Precis så var det!”
Kanske för att musiken var lika viktig för Lavinia som den var för mig (trots att den aldrig verkade vara det för andra flickor).

”Musikens betydelse för flickor” är en självbiografi, skriven ganska episodiskt. Jag gillade verkligen formatet, som ibland kändes mer som en samling korta små noveller än en sammanhängande roman. De små glimtarna som Greenlaw beskriver är ofta lite malnkoliska, men också mycket fina och biland roliga. Samtidigt.

Jag skulle kunna dra tusen olika citat ur boken som är exakt spot on, men jag tror att jag får nöja mig med några få:

”Punken förändrade inte bara min musiksmak och min klädstil. Den fick mitt estetiska sinne att göra en helomvändning. Sådant kan musik åstadkomma: den förändrade tillvarons gestalt och min gestalt inom den, hur jag såg, vad jag gillade och hur jag ville se ut. Hur kan det bli så? /…/ Beror det på vilka man råkar träffa eller är det något som byggs upp inombords, som jag tror var fallet med mig – en halvformad vision i behov av ett externt fenomen, till exempel musik, för att kunna fullbordas?”

”Det största vänskapsbeviset var att spela in ett band åt någon. Det var enda sättet att dela med sig av musiken men även ett sätt att göra reklam för sig själv. Urval, ordning, vilken stil man skrev låtordningen med, hur mycket tekniska detaljer man tog med, huruvida man gjorde omslag också eller enbart gjorde omslag men inte skrev ner låtarna: alla dessa val var lika betydelsebärande som blommorna i en viktoriansk bukett.”

”Att vara kvinna tycktes innebära att man skulle lyssna på den musik som killarna gillade men varken dansa eller sjunga med. Det vore ju störigt. Och fastän killarna tog sin musik på allvar förväntade de sig inte att jag också skulle göra det.”

Om musiken någonsin haft lika stor betydelse för dig som den haft för mig och för Lavinia Greenlaw så kan jag inte annat än att rekommendera den här boken.

Inköpt i Oxford

oxfordbocker

bookholder

Självklart kunde jag inte hålla mig från att köpa lite böcker under Englandsvistelsen. Speciellt med tanke på att Waterstone´s hade ett fantastiskt ”3 för 2”-erbjudande. Som även gällde graphic novels!
Tyvärr så får man inte ta med mer än 15 kg i resväskan när man reser med Ryanair, så fler böcker än så här blev det inte. Men däremot en liten klämma som jag hoppas ska göra det lättare för mig att läsa i badet eller när annars jag nu vill kunna läsa med den andra handen fri.

Liten fotokavalkad från England

Tillbaka i Sverige igen efter en vecka i England.
Oxford visade sig vara en boknörds dröm, med historiska landmarks, författarrelaterade walks och ett överflöd av bokhandlar.

Vid Stansted fanns det en vending machine innehållande böcker. Helt fantastiskt. Varför finns inte det i Sverige? Observera att det finns både en Mankell och en herrtidning...

Vid Stansted fanns det en vending machine innehållande böcker. Helt fantastiskt. Varför finns inte det i Sverige? Observera att det finns både en Mankell och en herrtidning...

 Det fanns ett  oräkneligt antal museum i Oxford. Vi besökte fyra (tror jag?).

Det fanns ett oräkneligt antal museum i Oxford. Vi besökte fyra (tror jag?).

Bodleian Library var mycket tjusigt.

Bodleian Library var mycket tjusigt.

I den här delen av biblioteket spelade de in scenerna i Harry Potter-filmerna när de är i the infirmary. Om man valde att gå på Harry potter-walk (tillsammans med hundratals kids iklädda robes) i staden så kunde man också få se matsalen i Christ Church College som är matsalen i filmerna.

I den här delen av biblioteket spelade de in scenerna i Harry Potter-filmerna när de är i the infirmary. Om man valde att gå på Harry potter-walk (tillsammans med hundratals kids iklädda robes) i staden så kunde man också få se matsalen i Christ Church College som är matsalen i filmerna.

Som sagt...

Som sagt...

Glad boknörd i biblioteket!

Glad boknörd i biblioteket!

R hittade en rolig bok (som verkade vara fantastiskt usel)

R hittade en rolig bok (som verkade vara fantastiskt usel)

Inne på naturhistoriska muséet fanns flera montrar med Alice-tema. Lewis Carroll bodde i Oxford när han skrev "Alice i underlandet".

Inne på naturhistoriska muséet fanns flera montrar med Alice-tema. Lewis Carroll bodde i Oxford när han skrev "Alice i underlandet".

Här inne brukade tydligen J.R.R Tolkien och C.S Lewis ta sig en pint. Graham Greene skrev flera av sina böcker inne på den här puben enligt sägnen.

Här inne brukade tydligen J.R.R Tolkien och C.S Lewis ta sig en pint. Graham Greene skrev flera av sina böcker inne på den här puben enligt sägnen.

Jag vill också fylla i söndagsenkäten

Egentligen borde jag packa och städa inför morgondagens flygresa, men kunde inte låta bli att svara på Snowflakes söndagsenkät.

1. Bästa toaläsning? DN

2. En bok med ett djur?
Doris Lessings ”Om Katter” handlar inte bara om ett djur, utan många. Mitt favoritdjur dessutom.

3. En kärlekshistoria? Stina Aronsons ”Feberboken”. Sådär krånglig och ologisk som bara kärleken kan vara.

4. En uppväxtskildring? Jonas Gardells ”En komikers uppväxt” är en ganska jobbig läsning. Inte för att det är en dålig bok, utan för att den gör ont.

5. Om jag vore detektiv, ville jag vara som…?
Jag vill inte vara detektiv, jag vill vara vampire slayer.

6. En bok jag aldrig tänker läsa: Det finns ju hur många som helst! Men ”Da Vinci-koden” är given. Plus i princip all chicklitt jag kan tänka mig. Och den där boken som Sofi Fahrman tydligen håller på och skriver, den skulle jag inte läsa ens om jag fick betalt för det.

7. Ett språk jag önskar jag kunde läsa på: Japanska. som jag också skulle vilja kunna tala. Sjukt vackert språk, men svårt.

8. Senast inköpta tidning: Jag köper inte särskilt mycket tidningar alls, så jag kan inte ens minnas vad jag köpte sist.

Och så lite bytesrumsböcker

bytesrumsbocker

Det har varit lite klent med böcker i bytesrummet den senaste tiden, men idag hittade jag en hel hög med fynd:

Douglas Couplands ”Generation X” – Den här boken har jag redan på engelska. Men eftersom jag fått kära fästmannen att bli helt Couplandfrälst och han helst läser på svenska så passar det väldigt bra.
Umberto Ecos ”Rosens namn” – Jag har läst den två gånger, men äger faktiskt inget exemplar. Förrän nu.
Jonas Gardells ”Präriehundarna” – Jag gillar Gardells tidiga romaner väldigt mycket. de är ofta melankoliska, men ändå fina. Den här har jag läst några gånger, tror att jag brukade låna min systers exemplar.
Moa Martinsons ”Kungens Rosor” – Ännu en Martinson från bytesrummet! Den här har jag inte läst förut faktiskt.
Inger Edelfeldts ”Betraktandet av hundar” – Jo, jag har ju den här boken i inbundet format. Men man kan ju inte bara låta en Edelfeldt ligga kvar och kanske förbli helt oläst och ouppskattad! Hemma hos mig får den umgås med ett helt hyllplan fullt med andra Edelfeldt-böcker och den kommer garanterat att läsas. Och gillas.

Jag har förresten fått frågor om vad bytesrummet är och var det finns (Hej Marie!).
Bytesrummet är alltså ett rum som finns i mitt bostadsområde. Jag bor i kooperativ hyresrätt och i just det här kvarteret finns ett litet rum där alla boende kan ställa in saker de inte längre vill ha, men som fortfarande kan uppskattas av någon annan.
Det finns en del möbler, skridskor, leksaker, kläder och köksgeråd, men framför allt finns det hyllor med böcker! Eftersom omsättningen på böcker är ganska stor så har jag gjort en hel del fynd, samtidigt som jag gjort mig av med böcker som annars skulle stå kvar i hyllan och blänga argt på mig. Det är enligt mig ett helt fantastiskt sätt att gratis sprida böcker som annars förmodligen skulle slängas eller bara stå och samla damm.

Tematrio -USA

Nog för att Lyrans tematrios brukar kunna vara knepiga att svara på, men det har nog aldrig varit så svårt att välja som den här gången.
I samband med 4th of July som firades i helgen, så handlar nämligen veckans tematrio om USA. Eller rättare sagt romaner/texter skrivna av amerikanska författare. Eftersom en betydande del av allt jag läser skrivs av författare från USA, så är det här ingen lätt utmaning för mig. Men jag ska försöka ändå. Utan att återigen tjata om Donna Tartts ”Den hemliga historien”.

1. Douglas Couplands ”Microserfs”
Douglas Coupland är för mig 1990-talsförfattaren framför alla andra. Och ”Microserfs” (eller ”Microslavar” som den heter på svenska) är hans bästa roman. Den är smart, rolig, sorglig och framför allt kryllar den av små reflektioner över allt som har med amerikansk populärkultur att göra.
Herr Coupland är visserligen född i Tyskland och uppväxt i Kanada, men som få andra har han lyckats beskriva den amerikanska mentaliteten.

2. Lionel Shrivers ”We need to talk about Kevin”
Jag vet att jag har skrivit om den här boken förut, och jag misstänker att jag kommer göra det igen. Men den är verkligen fantastiskt och fruktansvärd på samma gång, en roman om en mamma som från första början misstänker att det är något allvarligt fel på hennes son.
Många obehagliga frågor kommer upp till ytan unde rläsningen av ”We need to talk about Kevin”. Hur mycket skuld bär en mor i hur hennes barn blir och vad de gör? Måste man älska sitt barn? Och vad är egentligen ondska?

3. Roman Dirges ”Lenore”
Roman Dirge är en amerikansk serietecknare som har skapat Lenore; en serie om en liten död zombieflicka. Serien gick tidigare i Nemi, men är så otroligt mycket bättre i albumform än i stripform (inte minst för att du då också får med lite bonusstrippar, bl.a. de med Dirge själv i huvudrollen). Det är gulligt, roligt och helt sjukt på en och samma gång.
Det finns flera album om Lenore, men jag skulle rekommendera att börja med ”Noogies”, som motsvarar de fyra första delarna.

Paket

paket

oppnat paket

Den här gången var Adlibris snabba. Min lilla reabeställning är redan här och katterna får ännu en kartong att slåss om (det är en ständig maktkamp här hemma om vem som ska få sova i kartongerna).
Själv insåg jag med glädje att Whitfield-pocketen är i perfekt format för att få följa med en vecka till England. Ja, jag ska faktiskt bara ta med mig en enda bok på semestern. Men så planerar jag att dels göra så mycket mer än att läsa och dels att inhandla en bok eller två på plats.

Någon som förresten har tips på bra bokhandlar i Oxford eller London?