Dionysiskt

6 Sep

I delstaten New York ligger den idylliska lilla småstaden Kamensic. Här växer Charlotte ”Lit” Moylan upp tillsammans med föräldrar som, liksom de flesta av hennes vänners föräldrar, arbetar som hyfsat framgångsrika skådespelare. I Kamensic ligger också det enorma godset Bolerium, som tillhör Lits gudfar Axel Kern; en avantgardistisk och stenrik filmregissör. När Axel återvänder till staden för att fira med en storslagen fest så ställs saker på sin spets. Kamensics mörka hemligheter kommer i dagen och snart inser Lit att hon har en roll att spela som kommer att förändra världen.

Elizabeth Hands gotiska skräckroman ”Black Light” är inte riktigt en uppföljare till hennes akaporriga ”Waking the Moon”. Snarare är det en spegelbild, en tvillingroman, där samma teman behandlas ur en annan synvinkel. Även i denna roman spelar den hemlighetsfulla organisationen Benandanti en stor roll, även om vi får se den i delvis nytt ljus. Balthazar Warnick dyker upp igen – givetvis – och försöker manipulera händelsernas gång.

Jag är glad att jag läste ”Waking the Moon” innan jag läste ”Black Light”. Flera saker som bara antyds i den första boken förklaras utförligt i den andra, lite för utförligt i vissa fall kan jag tycka. Dessutom är de båda romanerna lite för lika varandra. De båda protagonisterna Lit och Sweeney påminner väldigt mycket om varandra, med den skillnaden att Lit känns aningen mindre destruktiv än Sweeney. Lite mer självständig, lite mer framåt.

I ”Waking the Moon” handlar det väldigt mycket om den uråldriga gudinnekulten som är på väg att vakna igen. I ”Black Light” handlar det om den andra guden som stod vid gudinnans sida i tidernas begynnelse; jägaren. Den dionysiske guden som härskar över kaos och berusning. Även om denna gudaaspekt är intressant så tycker jag att den inte är lika fascinerande som gudinnekulterna. jag kan också sakna det historiska perspektiv som fanns med i ”Waking the Moon” och som genomsyrade hela berättelsen.

”Black Light” är inte alls någon dålig roman. Hands språk håller som alltid hög kvalitet och hennes karaktärer känns fullkomligt mänskliga. Beskrivningen av det Bolerium som ruvar ovanför Kamensic får mig att tänka på the Marsten House i Stephen Kings ”Salem’s Lot”. Båda husen beskrivs som ondskans nästen, som trycker sina klor djupare och djupare i sin närliggande lilla stad. Beskrivningarna av Kamensic, med alla sina seder och traditioner som framstår som mer och mer obehagliga, hör också till det allra bästa i boken.

Problemet med ”Black Light” är att boken ligger alldeles för nära ”Waking the Moon” – och att den i jämförelse inte alls är lika fantastisk. Vilket är lite synd, för beskrivningarna av Kamensic får mig att känna att det här finns embryot till en mer självständig, djupt skrämmande skräckroman.

Elizabeth Hand – Black Light (Harper, 2000)

About these ads

5 svar till “Dionysiskt”

  1. Helena 06 september 2012 den 16:39 #

    Håller med både om Kingvibbarna och att den känns som en tvillingroman till Waking the Moon, och i sammanhanget en något underlägsen sådan. Egentligen tycker jag otroligt mycket om stämningen, det skräckartade i Black Light och önskar nästan att Hand kört helt och hållet på det och skippat Benendanti. Fast vi kanske är orättvisa – eller, det BLIR ju orättvist när det handlar om en bok med så tydliga paralleller till en bok man älskar.

    • bokstävlarna 06 september 2012 den 20:30 #

      Det känns nästan lite orättvist att jämföra de båda böckerna, men samtidigt är det ju oundvikligt. Och bara för att den inte är lika otroligt superfantastisk som Waking the Moon (första halvan!) så betyder det ju inte att den inte är bra. Men ja, håller med om stämningen. Mycket kuslig!

Trackbacks/Pingbacks

  1. Läsrapport augusti « Bokstävlarna – en bokblogg - 06 september 2012

    [...] Neil Gaiman – American Gods Iain Banks – Getingfabriken Sofia Nordin – Natthimmel Nene Ormes – Udda verklighet Paula Guran (ed.) Vampires: The Recent Undead Mattias Hagberg – Rekviem för en vanskapt William Gibson – Neuromancer Paul Auster – Sunset Park Grant Morrison & Dave McKean – Arkham Asylum Sanne Näsling – Kapitulera omedelbart eller dö Michail Bulgakov – Mästaren och Margarita Jo Walton – Among Others P.C Jersild – Efter floden Janet Frame – Doftande trädgårdar för de blinda Elizabeth Hand – Black Light [...]

  2. The end of the end « Bokstävlarna – en bokblogg - 29 oktober 2012

    [...] dessutom oerhört välskriven, mörk, tankeväckande och egensinnig. På samma sätt som “Black Light” är en tvillingbok till “Waking the Moon” så är det här en tvillingbok till debuten [...]

  3. Märkligt men fantastiskt « Bokstävlarna – en bokblogg - 28 januari 2013

    [...] blev överraskande glad över att få återvända till Kamensic i titelnovellen. ”Black Light” är inte min favorit bland Hand-romaner, men jag är verkligen förtjust i miljön den utspelar sig [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 65 andra följare