Favorit i repris: Neuromancer

27 Aug

”The sky above the port was the color of television, tuned to a dead channel.”

Case är en föredetting. Han brukade vara en cyberspacecowboy, en hacker som kunde ta sig in överallt. Men hans sista arbetsgivare brände ut hans nervsystem och inte ens de duktigaste undergroundklinikerna i Japan kunde fixa honom. Case tillbringar sin tid med att göra småjobb och dricka för mycket, fast i en nedåtgående spiral. Men så blir han kontrakterad för ett jobb som visar sig vara mycket välbetalt och mycket farligt. Tillsammans med en kvinnlig streetninja som kallar sig Molly ska han ge sig på jakt efter något som egentligen inte kan hackas; en mycket avancerad AI.

William Gibsons stilbildande cyberpunkklassiker ”Neuromancer” kom ut 1984. Första gången jag läste boken var ungefär tio år efter att den kom ut och jag blev helt knockad. Jag hade aldrig tidigare läst något som känts så smutsigt, så storstadscoolt och modernt. Internet var vid den tiden fortfarande något ytterst marignellt, något man hört talas om men aldrig provat. Något som i mitt och andra Gibson-läsares huvud hade potentialen att bli som den Matrix han beskriver.

Det var en märklig upplevelse att läsa om ”Neuromancer” i sommar, som en del av min favorit-i-repris-sommar. Det är fortfarande en mycket spännande läsning och många av Gibsons formuleringar (som inledningen som citeras ovan) känns fortfarande helt klockrena. Men den teknologiska utvecklingen har hunnit ikapp ”Neuromancer”. Det virtuella samhälle som Gibson beskriver i boken är ingenting i jämförelse med dagens via smartphones ständigt uppkopplade befolkning. När Case säger att han har ”3 MB of hot RAM” att sälja kan exempelvis inte låta bli att fnissa lite för mig själv. Allt är dessutom trådat, från de bärbara datorerna till de enorma servrar (tusentals MB!) som Case hackar sig in i. Inte för att det gör något, att verkligheten har hunnit ikapp fiktionen. Snarare tillför det en extra dimension till läsningen, alla små detaljer som ligger läskigt nära hur verkligheten ser ut nu nästan trettio år efter att boken kom ut första gången.

Nu känner jag mig faktiskt mycket sugen på att läsa de andra två böckerna i Gibsons Sprawl-trilogi som jag av någon anledning faktiskt aldrig har läst. Kanske var jag alltför överväldigad av ”Neuromancer” när jag läste den första gången för att våga mig på dem (även om jag läst ett flertal andra böcker av Gibson). kanske är det dags för en Gibson-revival?

William Gibson – Neuromancer (Ace books, 2000)

About these ads

13 svar to “Favorit i repris: Neuromancer”

  1. Marie/Skuggornas bibliotek 27 augusti 2012 at 17:40 #

    Åh, men nu får jag 80-talsflashbacks! Den här boken (böckerna) var det evigheter sedan jag läste — det måste ha varit typ 1988-89 någon gång. Allt som William Gibson skrev var så otroligt häftigt, samtidigt som det var så ouppnåeligt. Mitt 80-talsjag skulle ha blivit superimponerad om jag hade haft en aning om hur otroligt uppkopplad jag och alla andra är idag … och förundrad över hur vardagligt alla tycker att det är. Framtiden blev nog rätt futuristisk i alla fall :)

    • bokstävlarna 28 augusti 2012 at 10:22 #

      ”Allt som William Gibson skrev var så otroligt häftigt, samtidigt som det var så ouppnåeligt” Precis så!
      Och jag är övertygad om att mitt 80-talsjag (som visserligen var ett barn) skulle bli oerhört impad av det futuristiska 2012. Trots avsaknad av hoverboards. ;)

  2. mariasbokliv 27 augusti 2012 at 18:34 #

    åh, borde våga mig på en omläsning. Blev tvingad att läsa den pga en kurs o föll totalt… undra hur tiden ska räcka till bara?

    • bokstävlarna 28 augusti 2012 at 10:27 #

      Jag är glad att jag har börjat ta mig tid att göra omläsningar på allvar igen. Ibland upptäcker man så mycket nytt när man läser om en bok som man aldrig såg första gången, så jag tycker nästan alltid att det är värt det.

  3. Pål Eggert 27 augusti 2012 at 21:49 #

    Gibson har ju en fantastisk prosa. Sådant gör ju att man kan man ju läsa om fast själva sf-företeelserna är lite daterade…

  4. Feuerzeug 28 augusti 2012 at 07:24 #

    Men läs! Läs resten nu! Och läs Pattern recognition, som jag tycker är hans bästa. Och iofs borde jag också läsa zero history…

    • bokstävlarna 28 augusti 2012 at 15:07 #

      Jag har läst de första 30 sidorna i Idoru på svenska, men översättningen var så usel att jag inte kunde fortsätta … Ska försöka hinna läsa resten i höst, men denna gång på engelska!

  5. Nike Bengtzelius 28 augusti 2012 at 19:40 #

    När jag skulle läsa Neuromancer… läste jag av misstag Neuropath av RR Bakker istället. True story.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Läsrapport augusti « Bokstävlarna – en bokblogg - 03 september 2012

    [...] Paula Guran (ed.) Vampires: The Recent Undead Mattias Hagberg – Rekviem för en vanskapt William Gibson – Neuromancer Paul Auster – Sunset Park Grant Morrison & Dave McKean – Arkham Asylum Sanne [...]

  2. Favorit-i-repris-sommaren i backspegeln « Bokstävlarna – en bokblogg - 09 september 2012

    [...] Adams – Watership Down John Fowles – The Magus Neil Gaiman – American Gods William Gibson – Neuromancer Michail Bulgakov – Mästaren och [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 83 andra följare