Favorit i repris: American Gods

17 Aug

Den tredje boken jag läste under min favorit-i-repris-sommar var Neil Gaimans ”American Gods”, som jag nämnt flera gånger i bloggen som en av mina absoluta favoritböcker. Bl.a intog boken en hedrande förstaplats i min lista över 00-talets bästa böcker som jag skrev ihop lagom till årsskiftet 2009/2010. Det här var tredje gången jag läste boken (en gång på svenska, två på engelska).

Shadow har bara en dag kvar på sitt fängelsestraff när han får reda på att hans hustru, som han sett fram emot att få träffa nästa dag, omkommit i en bilolycka. Den efterlängtade friheten känns plötsligt ihålig. På flyget hem till sin frus begravning träffar Shadow på en mystisk man som kallar sig Mr Wednesday, och som visar sig veta väldigt mycket om Shadows liv. Han kommer med ett jobberbjudande och när Shadow tackar ja ändrar hans liv riktning ännu en gång. Han dras nämligen in i en strid mellan de gudar som en gång invandrat till USA med sina folk och de nya krafter som försöker ta över; massmedia och internet.

Det är snart tio år sedan jag läste ”American Gods” för första gången. En bok som direkt sällade sig till mina favoriter och som därför skulle kunna vara lite vansklig att läsa om, men som jag älskade lika mycket nu vid tredje genomläsningen.

Det här är Neil Gaiman när han är som bäst. Det är proppfullt av mer eller mindre kända gudar, myter och populärkulturella referenser. Det är en berättelse om tro och hopp och kärlek som utspelar sig på en plats som, enligt boken, inte är gjord för gudar.
Shadow är – sitt smeknamn troget – en ganska undanglidande karaktär. Han gör det han ska, utan att ifrågasätta särskilt mycket. Utan att analysera eller dra slutsatser som vi som läsare kommer fram till långt före honom (inte minst när det gäller Mr Wednesdays riktiga identitet). Shadow är en ganska hemlig protagonist, som håller sina känslor inom sig. En ensam enstöring som fyller en roll han inte ens vet vad den innebär.

De bästa delarna av boken handlar om gudarna. Om hur de skapades, hur de anlände till sin nya kontinent, lämnades kvar och glömdes bort. Hur de överlever, knappt, i det mest ogudaaktigt av länder (som paradoxalt nog är ett land där en religion, kristendom, har extremt stort inflytande).
När britten Gaiman skrev ”American Gods” hade han inte bott i USA särskilt länge. Stora delar av boken är hans eget sätt att närma sig sitt nya hemland, att skriva och beskriva det.

Att läsa om ”American Gods” har gjort mig sugen på att även läsa om ”Anansi Boys”, en annan Gaimansk favorit vars innehåll tangerar ”American Gods”. Lagom till nästa sommar, kanske, är det hög tid för ännu en Gaiman-favorit i repris.

Neil Gaiman – American Gods (Harper Torch, 2002)

About these ads

11 svar to “Favorit i repris: American Gods”

  1. Olof 17 augusti 2012 at 12:43 #

    Kan verkligen bara hålla med! American Gods är, tillsammans med Sandman, det bästa Gaiman har gjort…

    • bokstävlarna 17 augusti 2012 at 13:22 #

      Agreed! Han har gjort mycket bra (och en del mediokert om jag ska vara ärlig), men American Gods & Sandman hör till det allra bästa.

      • Pål Eggert 17 augusti 2012 at 16:26 #

        Det är ju rent skrämmande så överens vi är…

  2. Nathalie 17 augusti 2012 at 18:31 #

    Ska jag vara helt ärlig kom jag bara ett par kapitel in i boken innan jag tröttnade (läste den svenska utgåvan). Är det värt att försöka igen på engelska ?

    • mariasbokliv 17 augusti 2012 at 21:29 #

      Har läst alldeles för lite av honom men den här har jag af nte missat, måste se till att läsa Anansi boys med.

      • bokstävlarna 18 augusti 2012 at 11:10 #

        Anansi Boys är också väldigt bra! Handlar om en vanlig kille som får reda på att han är son till Anansi/Mr Nancy, spindeltricksterguden som är med i American Gods. :)

    • bokstävlarna 18 augusti 2012 at 11:09 #

      Om du inte fastnat efter några kapitel så är det nog inte värt att läsa den engelska utgåvan heller. Jag har för mig att översättningen var bra, så det är nog inte den som spökar.

  3. Åsa 18 augusti 2012 at 08:12 #

    Jag är väldigt nyfiken på vem som får äran att spela Shadow om det nu blir någon HBO produktion!

    • bokstävlarna 18 augusti 2012 at 11:12 #

      Jag med! Och vem som ska spela Mr Wednesday. Och Laura . Och och och… Jag håller alla tummar jag har för att serien verkligen blir av iaf, kan bli väldigt bra!

Trackbacks/Pingbacks

  1. Läsrapport augusti « Bokstävlarna – en bokblogg - 03 september 2012

    [...] Neil Gaiman – American Gods Iain Banks – Getingfabriken Sofia Nordin – Natthimmel Nene Ormes – Udda verklighet Paula Guran (ed.) Vampires: The Recent Undead Mattias Hagberg – Rekviem för en vanskapt William Gibson – Neuromancer Paul Auster – Sunset Park Grant Morrison & Dave McKean – Arkham Asylum Sanne Näsling – Kapitulera omedelbart eller dö Michail Bulgakov – Mästaren och Margarita Jo Walton – Among Others P.C Jersild – Efter floden Janet Frame – Doftande trädgårdar för de blinda Elizabeth Hand – Black Light [...]

  2. Favorit-i-repris-sommaren i backspegeln « Bokstävlarna – en bokblogg - 09 september 2012

    [...] och läste följande böcker Richard Adams – Watership Down John Fowles – The Magus Neil Gaiman – American Gods William Gibson – Neuromancer Michail Bulgakov – Mästaren och [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 83 andra följare