Järnspikar

8 Aug

Niall befinner sig i Londons tunnelbaneträngsel en synnerligen stressig morgon när han får en hjärtattack. Men istället för att dö så blir han räddad av en mystisk äldre dam, Blackbird, som släpar med honom till ett kafé för att förklara att hans liv aldrig mer kommer att bli sig likt. Niall har nämligen faeblod, och hans nära-döden-upplevelse har gjort att han dragit till sig uppmärksamhet från en radikal utbrytarsektion av the Feyre. Men det visar sig lura större faror i skuggorna. Niall tvingas överge sitt vanliga liv för att tillsammans med Blackbird ge sig ut på livsfarliga äventyr som för dem till hittills dolda delar av London som bara fae känt till.

Mike Shevdons ”Sixty-One Nails” är en urban fantasy av klassiskt snitt. Med ett magiskt London som döljer sig under den vanliga staden, ondskefulla fiender, magi, mysterier och historiska kopplingar. Det är svårt att inte associera till Neil Gaimans ”Neverwhere”, även om det känns lite orättvist. Shevdons bok känns ändå helt självständig om man ser till magisystem och mytologi.

Något jag verkligen uppskattar med ”Sixty-One Nails” är att den magiska ritual som titeln syftar på är baserad på en verklig ritual som fortfarande äger rum varje år. En bisarr historisk kvarleva och en ritual som är Englands näst äldsta (efter kröningsceremonin). Det är fascinerande att läsa Shevdons efterord om hur ritualen går till i verkligheten och jag kan verkligen förstå varför han har gjort denna märkliga ceremoni till kärnan i sin roman.
En annan sak jag tycker att Shevdon har lyckats med är beskrivningen av fae, hur deras samhälle är uppbyggt och hur magierna fungerar. Det är genomtänkt, trovärdigt och med utrymme för både utveckling och överraskningar. För ”Sixty-One Nails” är bara första delen i en bokserie som hittills innefattar tre delar (den fjärde beräknas komma ut nästa år).

En invändning jag har mot boken är att jag har rätt svårt för protagonisten Niall. Han känns tyvärr som en karaktär vi har träffat lite för många gånger förut; en frånskild medelålders man som numera är gift med sitt jobb och som har en dotter han träffar alltför sällan. Som inte förstår att uppskatta livet förrän han blivit av med det. Niall har dessutom mycket starka tendenser till åldersrasism när det gäller kvinnor, trots att han uppenbarligen inte har några problem med att tända på tjejer hälften så gamla som han själv. Sunkigt, minst sagt.

”Sixty-One Nails” är en hyfsad urban fantasy, men långt från fantastisk. Jag köpte första delen för några euro i Amsterdam förra sommaren och hittar jag nästa del lika billigt lär jag läsa även den. Men det är inget jag kommer att prioritera, med tanke på hur mycket urban fantasy det finns som känns mer lockande.

Mike Shevdon – Sixty-One Nails (Angry Robot, 2010)

About these ads

Ett svar to “Järnspikar”

Trackbacks/Pingbacks

  1. Läsrapport juli « Bokstävlarna – en bokblogg - 09 augusti 2012

    [...] Drewe Amanda Svensson – Hey Dolly Neil Gaiman & Michael Zulli – The Last Temptation Mike Shevdon – Sixty-One Nails Elizabeth Hand – Winterlong Marguerite Duras – En fördämning mot Stilla [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 72 andra följare