Fobiska duellen: The Field of Blood

12 Okt

Det var Denise Mina som drog igång det hela. Mina i sig är visserligen helt oskyldig, men det var en kommentar från mig hos Helena om kommande Mina-böcker som drog igång hela den fobiska duellen (som alltså går ut på att jag ska läsa deckare och Helena ska läsa fantasy). Det var med andra or inte det minsta svårt att välja var någonstans jag skulle börja när jag väl satte tänderna i utmaningen.

”The Field of Blood” utspelar sig i Glasgow, tidigt 1980-tal. Det är kallt, mörkt och dystert och då syftar jag inte bara på vädret. När en liten pojke försvinner från sitt hem och senare hittas mördad skakas stadens befolkning. Inte minst då bevisen pekar på att två andra pojkar i tioårsåldern har utfört dåden.
För Paddy Meehan, vår aspirerande journalist till protagonist, kryper mordet obehagligt nära. En av pojkarna är släkt med hennes fästman och till hör samma katolska minoritet. Men att utnyttja denna koppling skulle för Paddy betyda att hon riskerar att frysas ut av hela sin familj och sina vänner.

Denise Minas Glasgow är så långt ifrån idylliska myspysdeckare man kan komma. Det är en hård värld, ärrad av politiska konflikter, arbetslöshet och extrem fattigdom. Paddy Meehan är en teoretiskt sett ganska otippad protagonist, vilket är skälet till att hon är så perfekt i rollen. Hon är en ung katolsk familjeflicka med vacklande tro, som ständigt kämpar med vikten och med sitt dåliga självförtroende. Hon tvivlar inte på att hon är minst lika smart som någon av de riktiga journalisterna på tidningen, men det gäller ju att få alla andra att inse den saken.

Parallellt med wee Paddy Meehans historia så får vi följa en annan Paddy Meehan, hennes släkting som fänglades för mord i slutet av 1960-talet och som anklagades för att ha sålt information till östtyska kommunister. Dessa kapitel, med den äldre Paddy Meehan, är delvis verklighetsbaserade förklarar Denisa Mina i slutordet. Dessa inslag skulle kunna kännas överflödiga om de hade varit i händerna på en annan författare, men istället ger de romanen en extra politisk skärpa och den yngre Paddy Meehan en intressant roll att förhålla sig till. Mina är oerhört skicklig på att skildra misären i Glasgows allra mest utsatta områden utan att någonsin slå över i misärporr eller romantisera utsattheten.

Den enda invändning jag egentligen har mot ”The Field of Blood” är själva mordhistorien. Visst är den obehaglig, barn som mördar andra barn är alltid ett blodisande tema i sig. Men är den inte lite väl förutsägbar? Jag tyckte det var fånigt lätt att lista ut hur allt låg till och irriterade mig sedan en del på att den vanligtvis så skärpta Paddy inte gjorde samma sak. Men det är mitt ständiga problem med deckare och kriminalromaner, att jag tycker att själva brottsutredningen är ganska långtråkig. Den är mest ett nödvändigt ont som jag genomlider för att få läsa om intressanta karaktärer och spännande miljöer.

Denise Mina har med andra ord inte riktigt frälst mig. Jag gillade ”The Field of Blood” mycket, trots deckarinslagen, men är fortfarande inte övertygad om att genren i sig är något för mig. Denise Mina tänker jag däremot definitivt läsa mer av, hon befinner sig numera (tillsammans med bl.a Gillian Flynn och Andrew Taylor) i den hett eftertraktade kategorin ”Författare jag gillar trots att de skriver deckare/kriminalromaner”.
Edit: Stringhyllan påminde mig om att Tana French självklart har en plats i denna kategori!

Denise Mina – The Field of Blood (Bantam books, 2005)

About these ads

19 svar to “Fobiska duellen: The Field of Blood”

  1. Ssss 12 oktober 2011 at 14:12 #

    Jag diggade Sherlock Holmes när jag var parvel, min första litterära uppenbarelse efter kioskdeckare och jack london=)

    • bokstävlarna 12 oktober 2011 at 14:32 #

      Jag gillade också Sherlock Holmes när jag var yngre, men det är åratal sen jag sist läste någon Holmes-bok. Om man inte räknar den där lovecraftianska Neil Gaiman-novellen som är med i ”Fragile Things” (tror jag) det vill säga, men den är ju inte direkt kanonisk. ;)

  2. Böckerx3/Metta 12 oktober 2011 at 14:27 #

    Skojsigt!

  3. Helena 12 oktober 2011 at 14:42 #

    Jag visste väl att du skulle gilla Mina/Paddy! Förutspår att du kommer ha samma invändningar ang mordhistorien i nästa duellval. :-) Är btw helt med dig där, men om en författare lyckas frälsa mig med språk, stämning, psykologisk o politisk skärpa och en grym protagonist så må det vara hänt att man kan gissa sig till vem som är den skyldige. Ytterst få romaner är väl förresten helgjutna i alla avseenden, det finns (nästan!) alltid en svagare länk i berättelsen. Börjar förresten misstänka att jag läst och sett så mycket deckare att jag en gång för alla knäckt deckarkoden..

    • bokstävlarna 12 oktober 2011 at 15:39 #

      Klart jag gillar Paddy! :)
      Ja, det ÄR ett problem just det där med mordhistorier och brottsutredningar. Jag börjar själv misstänka att jag har knäckt deckarkoden, trots att jag knappt ens läser genren längre. Det händer väldigt sällan numera att jag blir överraskad av intrigen i kriminalromaner.
      Men jag är böjd att hålla med dig om att det är en svagare länk som det går att ha överseende med., Om allt annat stämmer; karaktärer, miljöer, språk, tema – då kan jag svälja att det nödvändigtvis måste vara med en tråkig mordhistoria som ska utredas också. ;)

  4. Stringhyllan 12 oktober 2011 at 15:43 #

    Åh nej. Andrew Taylor är i mina ögon en tämligen ospännande herre. Båda böckerna jag har läst har varit synnerligen stämningsfulla men historierna har aldrig tagit fart i mina ögon. Läs Tana French istället för att knäcka deckarkoden! Er duell är väldigt intressant och följs säkert på håll av många bloggare.

    • bokstävlarna 12 oktober 2011 at 15:51 #

      Jag HAR läst Tana French. :) Jag gillade In the Woods väldigt mycket och den andra boken (hmm… Okänt offer, kanske?) lite mindre, möjligtvis för att jag läste den i översättning. Det är alldeles för mycket polisarbete för min smak i Frenchs böcker egentligen, men hon skriver ju så förbaskat bra att jag gillar henne ändå.

      När det gäller Taylor så får han vara med pga Det blödande hjärtat som jag, trots en ganska seg bakgrundshistoria, ändå blev oerhört förtjust i.

  5. Helena 13 oktober 2011 at 06:59 #

    Taylor är bra, så det så! :-) Glöm inte att du ska läsa The American Boy också. Typ obefintlig deckarintrig där, bara atmosfäriskt 1800-tal och en mycket ung Poe..

    • bokstävlarna 13 oktober 2011 at 11:38 #

      Jag ska försöka få tid för The American Boy redan i höst tänker jag. Boken passar ju så perfekt in i det gotiska temat att det vore dumt att INTE läsa den. ;)

  6. Eli 13 oktober 2011 at 09:11 #

    Denise Mina misstänker jag att jag också borde läsa… Helena, har du föreslagit Mo Hayder? :)

  7. Johanna 14 oktober 2011 at 13:45 #

    Du måste läsa Garnehill-trilogin av Denise Mina. Den är fantastisk.

  8. Johanna 14 oktober 2011 at 13:46 #

    *Garnethill ska det stå naturligtvis.

    • bokstävlarna 14 oktober 2011 at 13:51 #

      Det kommer kanske senare, när jag har läst de andra Paddy Meehan-böckerna. Om jag orkar med fler deckare efter det, vill säga. ;)

Trackbacks/Pingbacks

  1. Läsrapport oktober « Bokstävlarna – en bokblogg - 01 november 2011

    [...] George – Write Away Denise Mina – The Field of Blood Liv Strömqvist – Ja till Liv! Sofia Nordin – Utanmyr John Ajvide Lindqvist – [...]

  2. Hennes kurviga kropp « Bokstävlarna – en bokblogg - 07 november 2011

    [...] En kvinna som inte bantar och köper kläder i syfte att dölja magen (Ja, jag tittar på dig, Paddy Meehan!). Glädjen över att få läsa om en cool, självständig, smart kvinnlig karaktär förtas när [...]

  3. Fobiska duellen: Flickan under jorden « Bokstävlarna – en bokblogg - 20 november 2011

    [...] Nä, Elly Griffiths och jag kom inte helt överens. Inte nog med att hennes protagonist lyckades göra mig förbannad och hennes deckarintrig inte kändes så spännande, hon lyckas också trampa på min akilleshäl när det gäller hemskheter; kattplågeri. Jag tvivlar på att jag kommer att läsa något mer om Ruth Galloway, vill jag läsa en deckare med en svartklädd, viktnojande kvinna med problematiska familjerelationer i huvudrollen så vänder jag mig hellre till Denise Minas Paddy Meehan. [...]

  4. Kors i taket « Bokstävlarna – en bokblogg - 26 juni 2012

    [...] hem Denise Minas “The Dead Hour” beror på att jag faktiskt är ganska sugen på att återstifta bekantskapen med Paddy Meehan och hennes slitna Glasgow-miljöer. Dessutom har jag hört ryktas om att det [...]

  5. Tillbaka till Glasgow « Bokstävlarna – en bokblogg - 27 juli 2012

    [...] även om hon har en smula lättare med den andra punkten i den här boken. I den första boken, “The Field of Blood”, vistades vi i Glasgows allra fattigaste delar. I den här boken har vi förflyttat oss till de [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 84 andra följare